Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Hur stora var grekernas krigsfartyg?

Hur stora var de krigsfartyg som gav antikens krigare över­taget i Medelhavet?

Trieren var grekernas största krigsfartyg

Under antiken var trieren den grekiska flottans största och mest kraftfulla krigsfartyg. Det antika "örlogsfartyget", även kallat trirem eller treroddare, spelade en avgörande roll i erövringen av Medelhavets kuststäder. Den var en flytande murbräcka som med rätt manskap bakom årorna kunde vända krigslyckan.

Under slaget vid Salamis år 480 f.Kr. besegrade 378 grekiska trierer dubbelt så många persiska krigsfartyg under kung Xerxes.

Idén med skeppstypen var att ramma fienden med största möjliga kraft. Därför satt roddarna tätt sammanpackade, ju fler desto bättre – många roddare betydde hög fart. När trieren med väldig kraft hade slagit hål på fiendens skrov, drog sig galären undan och lät havet göra klart jobbet, eller tog sats för att ramma ännu ett skepp.

I slutet av 400-talet f.Kr. började grekerna bygga ännu större fartyg, med plats för kastvapen och fler soldater, som kunde borda fienden. Dessa så kallade quadriremer eller quinqueremer drevs framåt av upp till 300 roddare.

Segel skonade roddarna

När vinden var gynnsam kunde matro­­ser hissa segel i trierens två master så att roddarna fick vila armarna en stund.

Ramm krossade fienden

Längst fram satt en metallklädd ramm som skulle slå hål på fientliga skepp så att vattnet forsade in.

Höga vågor var livsfarliga

Roddarna längst ned i trieren satt bara 60 cm över vattnet, och fartyget var därför sårbart i oväder.

170 roddare i tre lag drev skeppet framåt

Trierens största styrkor var fart och att den var lätt att manövrera. Under ett försök med skeppet Olympias – en exakt kopia av antikens trier – fick 170 oerfarna roddare upp fartyget i 9 knop
(17 km/tim.). En erfaren besättning kunde säkert fått upp trieren i minst 10 knop. Under försöket gjorde Olympias även en 180 graders vändning på mindre än en minut.

Roddarna satt "omlott" i förhållande till varandra – både på höjden och i skeppets längdriktning.

Läs också:

sokrates odört självmord
Religionshistoria

De gamla grekerna förnekade Zeus

19 minuter
Zebraränder
Sjöfart

Varför var krigsfartygen randiga?

2 minuter
Andra världskriget

Berömt krigsfartyg funnet av IT-miljardär

2 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj