Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Grekernas örlogsfartyg var överlägsna

Antikens greker lyckades erövra många städer kring Medelhavet. En del av förklaringen bakom framgångarna var deras örlogsfartyg.

Mike Andrews/Bridgeman Images

Under antiken var trieren den grekiska flottans största och mest slagkraftiga örlogsfartyg och spelade en avgörande roll i grekernas erövring av Medelhavets kuststäder.

Trieren var en flytande ramm, som vägde omkring 70 ton och bemannades av 170 roddare, som satt trångt – många roddare var nämligen lika med hög fart.

Trieren kunde nå tio knop (18,5 km/t.), och när den rammade ett skepp träffade den med en kraft av nästan 100 ton, vilket ofta var mer än nog för att slå hål i fiendens skrov.

Därefter drog trieren sig tillbaka och lät havet avsluta jobbet eller för att ramma igen.

Att dra sig tillbaka snabbt var ­viktigt, eftersom det annars var risk att fienden fjättrade trieren med änter­hakar och bordade den.

För att klara av att ramma fiendens fartyg med största möjliga kraft var trieren en kraftig och solid konstruktion, och det tog uppskattningsvis 6000 mandagar att färdigställa ett fartyg.

Dessutom var rammen fäst vid kölen, stäven och den kraftiga berghulten, som löpte längs fartygets sidor.

Den ­väldiga kraft som utlöstes i samband med en kollision fördelades alltså i hela fartygets konstruktion.

I slutet av 400-talet före Kristus började grekerna bygga ännu större fartyg, som kunde medföra katapulter och fler soldater för att borda ­fienden.

Dessa så kallade quadriremer och quinqueremer drevs av upp till trehundra roddare.

Roddarna satt "omlott" i förhållande till varandra – både på höjden och i skeppets längdriktning.

© DK Images

Grekisk trier

  • Längd:

    37 meter

  • Bredd:

    5,5 meter

  • Djupgående:

    1,25 meter

  • Toppfart:

    Minst 10 knop

  • Vikt:

    70 ton

  • Besättning:

    200 (roddare, befäl och manskap till seglen)

170 roddare i tre lag drev skeppet framåt

Trierens största styrkor var fart och att den var lätt att manövrera.

Under ett försök med skeppet Olympias – en exakt kopia av antikens trier – fick 170 oerfarna roddare upp fartyget i 9 knop (17 km/tim.).

En erfaren besättning kunde säkert fått upp trieren i minst 10 knop. Under försöket gjorde Olympias även en 180 graders vändning på mindre än en minut.

Testseglatser med ­trieren Olympias visade 1987 att ­grekernas örlogsfartyg var ­överraskande snabba.

Mike Andrews/Bridgeman Images

Höga vågor var livsfarliga

Trierens nedersta roddare satt 60 centimeter ovanför havsytan, så fartyget var sårbart i storm.

Mike Andrews/Bridgeman Images

Segel sparade kraft

Vid gynnsam vind kunde matroser hissa segel i fartygets master, så ­att roddarna kunde vila armarna.

Mike Andrews/Bridgeman Images

Ramm sänkte fienden

I fören satt en metallklädd ramm, som skulle slå hål i fientliga fartyg och få vatten att forsa in i dem.

Mike Andrews/Bridgeman Images

Läs också:

Sjöfart

Thor Heyerdahl korsade Stilla havet i båt av balsaträ

12 minuter
Sjöfart

När fick fartygen propellrar?

2 minuter
Sjöfart

Flaggskepp gjorde England till sjömakt

4 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj