Colombias regering är dock inte ensam om att anse sig ha rätt till skatten.
Amerikanska skattletare hävdar att de hittade skatten redan 1981 och att de därför har rätt till hälften av värdet. Spanien och Colombias ursprungsbefolkning anser också att de bör få en bit av kakan.
Även om skeppet ännu inte har bärgats är de internationella spänningarna om rätten till de 200 ton guld, silver och ädelstenar redan på kokpunkten.
Britterna sänke skattskeppet
År 1708 sänkte den brittiska flottan den spanska 62-kanoners galeonen San José under ett sjöslag utanför Barú-halvön i norra Colombia. Det spanska tronföljdskriget hade rasat i sju år och lett till blodiga strider mellan världens största kolonialmakter.
San José var lastat med skatter som spanjorerna hade samlat under de senaste sex åren i sina sydamerikanska kolonier. De skulle nu föras till Spanien och användas för att betala för landets fortsatta krigsansträngningar.
Men på väg bort från hamnen möttes fartyget och dess eskort av fem stora engelska linjeskepp. San José gick under när dess krutmagasin träffades av fiendens kanoner och exploderade. Fartyget sjönk snabbt med sin enorma skatt och endast 11 av de 600 sjömännen överlevde.
Fartygets extraordinära last har gett det smeknamnet "skeppsvrakens heliga graal".
Fyra parter kämpar om rätten till miljarderna
San José ligger på nästan en kilometers djup och antogs vara försvunnet fram till 1981, då det amerikanska bärgningskonsortiet Glocca Morra påstod sig ha hittat fartyget. Företaget var villigt att ge koordinaterna för vraket till den colombianska regeringen, men bara om de också skulle få laglig rätt till hälften av skatten efter att den bärgats.
Sedan dess har en långdragen rättslig tvist utvecklats om villkoren i avtalet och en kamp om huruvida Glocca Morra faktiskt lokaliserade fartyget. I en intervju med Bloomberg sade den colombianske kulturministern David Correa att man tidigare hade gjort en inspektion av de koordinater som företaget hade angett och "vi har fastställt att det inte finns något vrak där".
År 2015 hävdade den colombianska regeringen istället att de hade lokaliserat galeoonen på en annan och hemlig plats. Upptäckten fick Colombias dåvarande president, Juan Manuel Santos, att säga
"Detta är en av de största upptäckterna av sjunket kulturarv i mänsklighetens historia."
Se de fantastiska bilderna från skeppsbrottet:
Amerikanerna höll dock inte med och försökte omedelbart vidta rättsliga åtgärder och hävdade att allt är en del av samma fynd, även om koordinaterna inte är desamma.
Företaget har tagit fallet till skiljedom i London och begär 70 miljarder kronor, vilket de hävdar är hälften av värdet på den uppskattade skatten.
Spanien hävdar också att skatten borde tillhöra dem, med hänvisning till att det är ett spanskt fartyg och en begravningsplats för nästan 600 spanska sjömän. Den bolivianska ursprungsbefolkningen Qhara Qhara anser också att de har rätt till en del av skatten, eftersom det var deras förfäder som tvingades utvinna guld och ädelstenar från gruvorna i Sydamerika för spanjorernas räkning.
Exakt vad som kommer att hända med skatten är fortfarande oklart, men arbetet med att bärga fartyget och dess last från havsbotten har redan påbörjats.
"Presidenten har bett oss att påskynda arbetet", säger Colombias kulturminister Correa.
Lyckligtvis finns det också de som tänker på de arkeologiska aspekterna av det historiska fyndet. Den colombianska regeringen har deklarerat sin avsikt att inrätta ett arkeologiskt laboratorium där San José kan restaureras tillsammans med sin last innan det ställs ut i ett nationellt museum.