Den ofrivillige samurajen

År 1600 strandade William Adams skepp i Japan. Han undgick med nöd och näppe att avrättas som sjörövare och blev istället Japans förste vite samuraj.

William Adams blev känd som samurajen med de blå ögonen.

På 1540-talet slog sig portugiserna som första européer ner i Japan. De anlade handelsstationer och katolska missions-skolor och försökte begränsa inflytandet från andra europeiska nationer. Det portugisiska monopolet minskade dock gradvis och försvann i början av 1600-talet då handelsflottor från Holland och England började dyka upp i de japanska farvattnen.

Ett av dessa fartyg var det holländska Liefde, där engelsmannen William Adams var styrman. Det kunde knappt hålla sig flytande – träet var genomruttet efter månaders seglats i det fuktiga tropiska klimatet i Väst-afrika, och skeppets skrov och rigg höll på att rasa ihop efter att ha drivit omkring i en för-ödande storm.

Ynklig rest av flottan

Av den ursprungliga besättningen på 110 man hade bara 24 överlevt, och av dessa kunde bara sex förutom Adams stå på benen – de övriga var medtagna av skörbjugg, undernäring och skador.

Det var en ynklig syn jämfört med den stolta armada på fem skepp som två år tidigare stävat ut från Rotterdam för att upprätta nya och lönsamma handelskontakter med Fjärran Östern. Tidigare hade portugiserna i praktiken haft ensamrätt på den lukrativa handelsrutten mellan Japan och Kina.

Det var för att bryta detta monopol som holländska och brittiska köpmän tillsammans sänt iväg de fem fartygen Geloove (Tro), Blijde Bootsschap (Det glada budskapet), Trouw (Trohet), Hoope (Hopp) samt William Adams Liefde (Kärlek) i juli 1598.

De fem skeppen utanför Västafrika på väg till Japan. Endast ett av dem nådde fram.

© Rijksmuseum

Sjukdom och stormar

Men trots skeppens lyckobringande namn fick expeditionen en tuff resa. Febersjukdomar kostade många liv under färden ner längs Afrikas västkust. Och under seglatsen västerut till Sydamerika och Magellans sund dukade ännu fler under för skörbjugg, i stormar och i mötet med fientliga infödingar. William Adams bror, Thomas, dödades av infödingar vid Chiles kust.

När Liefde kom fram till Japan var medlemmarna av besättningen så svaga att de inte hade någonting att sätta emot när japaner beslagtog skeppet och satte besättningen i förvar. Européerna behandlades väl, men mötet var en kulturchock för båda parter.

Sjömännen var vana att möta infödingar som de förbehållslöst betraktade som primitiva och ociviliserade, men här var förhållandet det omvända. Japanerna rynkade på näsan åt de orakade och smutsiga sjömännen.

Och européerna tvingades inte bara vänja sig vid en nästan uteslutande vegetarisk kost, de fick också kämpa med ätpinnar och – i de finare kretsarna – en sträng bordsetikett som bland annat innebar att maten skulle intas under tystnad.

Sjörövare fick plågsam död

Bristande bordsskick var emellertid det minsta problemet. Bland japanerna gick det nämligen rykten om att lastrummet var fullproppat med vapen. Lasten bestod dock främst av handelsvaror som tygrullar, smycken, bärnsten och glasögonglas men innehöll även 500 luntlåsgevär, fem ton krut samt kanonkulor och 350 eldpilar.

Vapnen gav Adams ett allvarligt problem. De portugisiska missionärerna och handelsmännen i Japan ville varken låta protestanter sprida sin version av kristendomen eller låta andra köpmän ta del av handeln, så de anklagade Adams och hans besättning för att vara sjörövare.

Det var en allvarlig anklagelse i ett land där man inte gjorde processen kort med sjörövare, utan snarare lång och plågsam. Den dömde kunde exempelvis surras fast på ett kors varpå torterarna långsamt stack in spett på väl valda ställen i kroppen så att de inte skadade vitala organ.

Tokugawa Ieyasu hade precis tagit makten över Japan när Adams anlände dit.

© Bridgeman/IBL

Till Osaka

Medan hans män hölls fångna fördes Adams till Osaka där en av Japans mäktigaste män, Tokugawa Ieyasu, för tillfället uppehöll sig. Mötet beskrev han senare i ett brev: ”Jag fördes bort på kungens galär till borgen i Osaka. Det var ett otroligt påkostat hus, utsmyckat med ett överflöd av guld …”

Här skulle Adams redogöra för expeditionens avsikter och även för sitt hemlands förhållande till bland annat religion och krigföring. Alla samtal fördes via en tolk som utbildats av portugisiska jesuitpräster, och Adams visste inte om det han sa översattes korrekt.

Han sattes i fängelse där han under tio dygn fruktade att bli korsfäst som sjörövare. När han hämtades var det emellertid för att åter föras till Tokugawa Ieyasu, som nyfiket frågade ut styrmannen om allt från boskapsskötsel och astronomi till matematik och navigation.

Tokugawa blev shogun

Efteråt skickades Adams tillbaka till fängelset men nu under betydligt bättre förhållanden. Trafiken mellan fängelset och palatset fortgick i sex veckor och Adams lär ha talat väl för sig trots översättningsproblemen. I varje fall fick både han och resten av besättningen behålla livet.

Samma år som Adams kom till Japan vann Tokugawa Ieyasu det inbördeskrig som rasat i landet mellan den östliga och den västliga hären. Och 1603 fick han titeln shogun och blev härskare över hela Japan.

Landets nya ledare fortsatte pumpa Adams och hans besättning på information och han fick veta att den europeiska verkligheten inte alls överensstämde med den som de portugisiska jesuitprästerna hade inbillat honom om. Adams kunde till exempel berätta att inte alla européer lydde under påven och att Portugal inte var den enda stormakten i Europa som var att räkna med.

Shogunen tillät inte William Adams att återvända hem till England, han var alltför värdefull. Bland annat byggde han europeiska oceangående skepp.

© Bridgeman/IBL

Jesuiter erbjöd flyktplan

Jesuiterna hade svårt att dölja sin irritation över hur Adams vann allt mer inflytande hos shogunen. De gick så långt som att erbjuda styrmannen hjälp med att fly, bara för att bli av med honom.

Även om Adams lockades av tanken avböjde han med en, säkert välgrundad, misstanke om att flykten kunde innebära att han likviderades eller fick sluta sina dagar i en portugisisk fängelsehåla.

Vid denna tidpunkt hade holländarnas skepp Liefde för länge sedan förstörts. Adams fick i uppdrag av shogunen att bygga ett par oceangående skepp av europeisk modell. Adams hoppades att han skulle få resa hem med ett av skeppen, men shogunen vägrade låta dem åka, trots att Adams bönföll honom och berättade om sin hustru Mary och det barn han hade i England.

Japans vite samuraj

Shogunen såg dock till att Adams och besättningsmännen fick en gyllene bur. År 1605 fick Adams både ett mindre gods vid staden Miura och det japanska namnet Miura Anjin – styrmannen från Miura. Därmed ansågs Adams vara samuraj och han bar ståndets hederstecken, ett långt och ett kort svärd.

Han gifte sig också med en japansk kvinna som han senare fick två barn med. Samtidigt förbjöd shogunen Spanien och Portugal att handla med Japan och överförde rättigheterna till England och Holland. Adams förde löpande förhandlingar å de holländska och engelska skeppens vägnar och tjänade själv en del på denna handel.

När Adams anställdes som det brittiska handelskompaniets man i Japan lyckades han skicka några brev hem. Han såg även till att en del av lönen gick till familjen i England. Men han ansågs för värdefull som rådgivare och handelsman för att få lämna Japan. Till slut gav han upp tanken. Saknaden efter familjen var stor, men å andra sidan skulle han aldrig ha kunnat nå samma status i hemlandet.

I slutet av sitt liv fick Adams lov att göra handelsresor i Asien. På väg hem från Vietnam besökte William Adams en vän i staden Hirado och det var där han dog i maj 1620.

Fakta: Bok och tv-serie

William Adams historia inspirerade författaren James Clavell till att skriva boken Shogun som kom ut 1975. 1980 blev det en omtalad tv-serie. Adams fick där heta John Blackthorne och Tokugawa blev Toranaga.