Museum över hela världen har i årtionden haft stora problem med att bevara gamla skeppsvrak. När trä har tillbringat lång tid under vatten eller i fuktig jord blir det ofta poröst – även efter en omsorgsfull konservering.
Problemet beror ofta på bakterier, som har levt långt inne i träet, men en ny teknik gör det betydligt svårare för bakteriernas exkrementer att bryta ner träet utan att upptäckas. Tekniken har nyligen testats på den engelske kungen Henrik VIII:s berömda örlogsfartyg Mary Rose, som sjönk 1545 och bärgades nästan 450 år senare.
”Vi har analyserat trä från Mary Rose med hjälp av en ny teknik, som påminner om en CT-skanner på ett sjukhus. Skillnaden är att vår skanningmetod kombinerar CT-skanning med röntgenspridning”, förklarar Kirsten Marie Ørnsbjerg Jensen. Hon är lektor i kemi vid Köpenhamns universitet och har varit med och utvecklat tekniken.
Mary Rose var en drygt 30 meter lång karack i Henrik VIII:s flotta. Hon sjönk utanför Portsmouth 1545.
Konserveringsmedel skadar
Därmed kan forskarna studera fartyg ända ner på atomnivå och hitta även de allra minsta spår av de skadliga zinkhaltiga nanopartiklar som bakteriernas exkrementer innehåller.
Undersökningarna tyder även på att polymerer som Mary Rose konserverades med för 40 år sedan är en del av problemet. Polymerer bryts ner med tiden och tycks bilda en syra, som fräter på träet.