Det första kärnkraftverket

När fick vi för första gången el från ett kärnkraftverk?

Under andra världskriget tävlade forskarna om att utveckla förödande kärnvapen. Efter kriget lades inriktningen om till fredligare syften.

Under andra världskriget tävlade forskarna om att utveckla förödande kärnvapen. Efter kriget lades inriktningen om till fredligare syften.

United States Department of Energy

Fyra glödlampor. Så mycket räckte energin till när amerikanska EBR I den 20 december 1951 blev den första kärnreaktorn som lyckades producera el med kärnkraft.

Till en början var mängden el liten, men snart kunde forskarna producera tillräckligt mycket för att kunna lysa upp hela kraftverket, som låg i en öken i den amerikanska delstaten Idaho.

Idén att producera el med hjälp av kärnenergi väcktes redan år 1932, då fysikern Ernest Rutherford upptäckte att enorma mängder energi avges vid klyvning av litiumatomer.

Ledande fysiker som Albert Einstein och Niels Bohr såg dock med skepsis på möjligheten att så stora krafter skulle kunna tämjas och användas till exempelvis elproduktion. Inte desto mindre arbetade en armé av fysiker på 1930-talet med att försöka tämja kärnenergin.

En av dem var tysken Otto Hahn, som år 1938 upptäckte att fission (klyvning, red.) av uran friger miljontals gånger mer energi än traditionell förbränning. I USA ledde den nya upptäckten till att man uppförde en rad kärnreaktorer, som främst producerade plutonium till landets kärnvapenprogram.

Endast en handfull reaktorolyckor har fått allvarliga mänskliga och ekonomiska konsekvenser. Omfattningen av kärnkraftsolyckor graderas med INES-skalan, som har tagits fram av Internationella kärnenergiorganet (IAEA). Skalan har åtta kategorier, graderade från noll till sju, där den allvarligaste effekten är en sjua.

Three Mile Island
© U.S. Environmental Protection Agency

5. Harrisburgolyckan

År: 1979
Land: USA
INES: 5

På kärnkraftverket Three Mile Island utanför Harrisburg i den amerikanska delstaten Pennsylvania inträffade en partiell härdsmälta den 28 mars 1979. Olyckan, den värsta i sitt slag i USA:s historia, orsakades av ett stopp i matarvattenpumparna till ånggeneratorerna. Under den därpå följande härdsmältan skedde ett utsläpp av radioaktivitet, som dock bara i mycket begränsad omfattning släpptes ut i omgivningen.

Brittisk kärnenergianläggning
© Steven Duhig

4. Windscaleolyckan

År: 1957
Land: Storbritannien
INES: 5

Den 10 oktober 1957 utbröt en brand som under tre dagar förstörde en kärnenergianläggning i nordengelska Windscale, som producerade plutonium till brittiska kärnvapen. I samband med olyckan drog radioaktiva moln in över Europa, vilket kan ha orsakat hundratals fall av cancer. Först 30 år senare medgav myndigheterna att säkerhetsförhållandena hade varit otillräckliga.

Varningsskylt
© Ecodefense

3. Kysjtymolyckan

År: 1957
Land: Sovjetunionen
INES: 6

En av de värsta atomolyckorna inträffade på anläggningen Majak utanför staden Kysjtym, där Sovjetunionen producerade plutonium till kärnvapen. Orsaken var en läcka i kylsystemet, som inte hade reparerats på ett år. Det resulterade i en gigantisk explosion, som slungade ut radioaktivt material i en radie av 30 mil. Först en vecka senare evakuerades områdets 10 000 invånare.

Fukushima
© Digital Globe

2. Fukushimaolyckan

År: 2011
Land: Japan
INES: 7

Den 11 mars 2011 följdes ett kraftigt jordskalv av en 15 meter hög tsunami, som bröt strömmen och orsakade explosioner samt en partiell härdsmälta i tre reaktorer i kärnkraftverket Fukushima Daiichi. Hur många liv olyckan kostade är ovisst, men närmare 200 000 japaner evakuerades till nödläger.

Tjernobyl
© Joker345

1. Tjernobylolyckan

År: 1986
Land: Sovjetunionen
INES: 7

Tjernobylolyckan, historiens allvarligaste kärnkraftsolycka, inträffade den 26 april 1986, då en reaktor exploderade. Eftersom reaktorn inte var inkapslad i betong eller stål släpptes ett moln av radioaktivt material ut i atmosfären och spreds över Europa. I synnerhet Ukraina, Ryssland och Belarus blev kraftigt förorenade och 336 000 människor evakuerades.

Ryssarna var först med att leverera kärnkraft till folket

Efter andra världskriget började forskare i framför allt USA, Storbritannien och Sovjetunionen fokusera mer på hur kärnkraft kunde användas i fredstid.

I ett berömt tal i FN:s generalförsamling betonade USA:s president Dwight D. Eisenhower behovet av att använda kärnkraft ”i fredligt syfte”, till exempel genom elproduktion.

Den nöten knäckte EBR I år 1951, men ryssarna blev först med att inviga ett kärnkraftverk som levererade ström till ett egentligt elnät. Det skedde år 1954, då en reaktor i Obninsk började producera el till den närliggande staden.