Shutterstock

Concorde flög till USA på tre timmar

År 1954 påbörjade franska och brittiska ingenjörer arbetet med att utveckla ett passagerarplan som kunde flyga snabbare än ljudets hastighet. Femton år senare lättade den första lyxikonen från startbanan.

Ombord på Concorde var det trångt, men det serverades hummer.

© Jim Sugar/Getty Images

Jetsetet älskade fartmonstret

Redan från början var Concorde tänkt som ett prestigeprojekt som skulle transportera enbart stenrika passagerare i första klass.

Dyra viner, kubanska cigarrer och en exklusiv meny skulle locka kräsna kunder som hade bråttom – eller som bara ville visa att de hade råd att flyga med världens snabbaste passagerarplan.

År 1986 kostade en resa från New York till London 2 076 dollar, vilket i dagens penningvärde motsvarar 51 000 kronor.

Normalt tog resan tre och en halv timme, men med kraftig medvind gick det fortare. Hastighetsrekordet sattes år 1996, då en Concorde flög sträckan på två timmar och femtiotre minuter.

Concorde i siffror

Konkurrenterna kom långt efter

Boeing 747

Toppfart: 900 kilometer i timmen
Togs i drift: 1970
Antal byggda: 1 557

DC-10

Toppfart: 982 kilometer i timmen
Togs drift: 1971
Antal byggda: 386

Airbus A300

Toppfart: 876 kilometer i timmen
Togs i drift: 1974
Antal byggda: 561

© Keystone-France/Getty Images

Svindlande hastighet

Concordes motor, Rolls-Royce/Snecma Olympus 593, var den civila luftfartens enda med efterbrännkammare, som normalt bara används av militären.

I en efterbrännkammare tillsätts extra bränsle, så att energin i jetstrålen ökar och ger mer dragkraft.

Var och en av Concordes fyra motorer gav större dragkraft än motorn i det amerikanska stridsflygplanet F-16 när det testflögs år 1974.

Alla ombord dog när en Concorde störtade år 2000. Olyckan fick intresset för biljetterna att sjunka och år 2003 ställde British Airways och Air France in flygningarna.

Shutterstock

Vinklad nos gav bättre sikt

När Concorde flög pekade nosen rakt fram för att göra planet så aerodynamiskt som möjligt. Vid start och landning kunde emellertid piloten inte se över den långa nosen, så ingenjörerna såg till att den kunde sänkas.

Shutterstock

Deltavingen

tålde de enorma krafter som planet utsattes för i överljudshastighet.

Shutterstock

Planet sträcktes ut

under färden. Friktionen värmde upp kroppen och vingarna till närmare hundra grader, så planet blev tjugofem centimeter längre. Lyckligtvis drog planet ihop sig igen när temperaturen sjönk.

Shutterstock

Varje motor i Concorde vägde drygt tre ton.

Shutterstock & Keystone-France/Getty Images
© Shutterstock

Museiplan kan lyfta igen

Sedan år 2003 har Concorde varit pensionerat och utställt på museer runtom i världen.

En grupp entusiaster arbetar dock på att få upp det klassiska planet i luften igen.

År 2015 meddelade Club Concorde att en sponsor ställt drygt två miljarder kronor till förfogande och att gruppen hade frågat flygplatsen Paris-Le Bourget om dess utställda Concorde var till salu.

Många experter tvivlar dock på att planet någonsin kommer att kunna göras flygdugligt igen.