Ombord på Concorde var det trångt, men det serverades hummer.
Jetsetet älskade fartmonstret
Redan från början var Concorde tänkt som ett prestigeprojekt som skulle transportera enbart stenrika passagerare i första klass.
Dyra viner, kubanska cigarrer och en exklusiv meny skulle locka kräsna kunder som hade bråttom – eller som bara ville visa att de hade råd att flyga med världens snabbaste passagerarplan.
År 1986 kostade en resa från New York till London 2 076 dollar, vilket i dagens penningvärde motsvarar 51 000 kronor.
Normalt tog resan tre och en halv timme, men med kraftig medvind gick det fortare. Hastighetsrekordet sattes år 1996, då en Concorde flög sträckan på två timmar och femtiotre minuter.
Concorde i siffror
-
Namn
Aérospatiale/BAC Concorde
-
Toppfart
2 180 kilometer i timmen
-
Flyghöjd
Max 18 300 meter
-
Räckvidd
7 750 kilometer
-
Antal passagerare
Max 120
-
Bränsleförbrukning
25 000 liter i timmen
-
Antal tillverkade
20
Konkurrenterna kom långt efter
Svindlande hastighet
Concordes motor, Rolls-Royce/Snecma Olympus 593, var den civila luftfartens enda med efterbrännkammare, som normalt bara används av militären.
I en efterbrännkammare tillsätts extra bränsle, så att energin i jetstrålen ökar och ger mer dragkraft.
Var och en av Concordes fyra motorer gav större dragkraft än motorn i det amerikanska stridsflygplanet F-16 när det testflögs år 1974.
Alla ombord dog när en Concorde störtade år 2000. Olyckan fick intresset för biljetterna att sjunka och år 2003 ställde British Airways och Air France in flygningarna.
Vinklad nos gav bättre sikt
När Concorde flög pekade nosen rakt fram för att göra planet så aerodynamiskt som möjligt. Vid start och landning kunde emellertid piloten inte se över den långa nosen, så ingenjörerna såg till att den kunde sänkas.
Deltavingen
tålde de enorma krafter som planet utsattes för i överljudshastighet.
Planet sträcktes ut
under färden. Friktionen värmde upp kroppen och vingarna till närmare hundra grader, så planet blev tjugofem centimeter längre. Lyckligtvis drog planet ihop sig igen när temperaturen sjönk.
Varje motor i Concorde vägde drygt tre ton.
Museiplan kan lyfta igen
Sedan år 2003 har Concorde varit pensionerat och utställt på museer runtom i världen.
En grupp entusiaster arbetar dock på att få upp det klassiska planet i luften igen.
År 2015 meddelade Club Concorde att en sponsor ställt drygt två miljarder kronor till förfogande och att gruppen hade frågat flygplatsen Paris-Le Bourget om dess utställda Concorde var till salu.
Många experter tvivlar dock på att planet någonsin kommer att kunna göras flygdugligt igen.
