Concorde flög till USA på tre timmar

År 1954 påbörjade franska och brittiska ingenjörer arbetet med att utveckla ett passagerarplan som kunde flyga snabbare än ljudets hastighet. Femton år senare lättade den första lyxikonen från startbanan.

År 1954 påbörjade franska och brittiska ingenjörer arbetet med att utveckla ett passagerarplan som kunde flyga snabbare än ljudets hastighet. Femton år senare lättade den första lyxikonen från startbanan.

Shutterstock

Ombord på Concorde var det trångt, men det serverades hummer.

© Jim Sugar/Getty Images

Jetsetet älskade fartmonstret

Redan från början var Concorde tänkt som ett prestigeprojekt som skulle transportera enbart stenrika passagerare i första klass.

Dyra viner, kubanska cigarrer och en exklusiv meny skulle locka kräsna kunder som hade bråttom – eller som bara ville visa att de hade råd att flyga med världens snabbaste passagerarplan.

År 1986 kostade en resa från New York till London 2 076 dollar, vilket i dagens penningvärde motsvarar 51 000 kronor.

Normalt tog resan tre och en halv timme, men med kraftig medvind gick det fortare. Hastighetsrekordet sattes år 1996, då en Concorde flög sträckan på två timmar och femtiotre minuter.

Concorde i siffror

Namn

Aérospatiale/BAC Concorde

Toppfart

2 180 kilometer i timmen

Flyghöjd

Max 18 300 meter

Räckvidd

7 750 kilometer

Antal passagerare

Max 120

Bränsleförbrukning

25 000 liter i timmen

Antal tillverkade

20

©

Boeing 747

Toppfart: 900 kilometer i timmen
Togs i drift: 1970
Antal byggda: 1 557

©

DC-10

Toppfart: 982 kilometer i timmen
Togs drift: 1971
Antal byggda: 386

©

Airbus A300

Toppfart: 876 kilometer i timmen
Togs i drift: 1974
Antal byggda: 561

© Keystone-France/Getty Images

Svindlande hastighet

Concordes motor, Rolls-Royce/Snecma Olympus 593, var den civila luftfartens enda med efterbrännkammare, som normalt bara används av militären.

I en efterbrännkammare tillsätts extra bränsle, så att energin i jetstrålen ökar och ger mer dragkraft.

Var och en av Concordes fyra motorer gav större dragkraft än motorn i det amerikanska stridsflygplanet F-16 när det testflögs år 1974.

© Shutterstock

Museiplan kan lyfta igen

Sedan år 2003 har Concorde varit pensionerat och utställt på museer runtom i världen.

En grupp entusiaster arbetar dock på att få upp det klassiska planet i luften igen.

År 2015 meddelade Club Concorde att en sponsor ställt drygt två miljarder kronor till förfogande och att gruppen hade frågat flygplatsen Paris-Le Bourget om dess utställda Concorde var till salu.

Många experter tvivlar dock på att planet någonsin kommer att kunna göras flygdugligt igen.