Världens sju underverk valdes av grekisk poet

Templet reste sig mot himlen

• Byggår: ca 560 f.Kr.
• Stod i ca 825 år
• Öde: förstört i eldsvåda

Artemistemplet stod i staden Efesos på nuvarande Turkiets västkust och var helgat åt ­gudinnan Artemis – jaktens och naturens gudinna.

Templet, som tog ungefär tio år att bygga, stod klart omkring år 560 f.Kr. Det bekostades av den lydiske kungen Kroisos och byggdes av arkitekten Chersi­phron från Kreta. Han var så ambitiös att han nästan gick över gränsen för sin egen förmåga.

En byggnadsdel som skulle placeras ovanför templets ingång var nämligen så stor och tung att Chersiphron inte lyckades lyfta den på plats. Till sist var den arme mannen så förtvivlad att han övervägde självmord som en väg ut ur problemen.

Till sist fick Chersiphron hjälp av sin son Metagenes, som också var arkitekt.

Det sägs att självaste Artemis också hjälpte till så att stenen till sist kom på plats.

År 263 e.Kr. härjade goterna i området och förstörde Artemistemplet.

Zeus fick taket att lyfta

• Byggår: 430 f.Kr.
• Stod i ca 890 år
• Öde: förstörd i eldsvåda

Olympia ca 15 mil väster om Athen var en särskilt helig plats för de gamla grekerna. Mellan åren 466 och 456 f.Kr. byggde grekerna ett nytt, stort tempel i Olympia till guden Zeus ära.

Det bestämdes också att templet skulle innehålla en stor staty av Zeus, som var gudarnas kung i den grekiska mytologin. Uppdraget tillföll den athenske bildhuggaren Fidias, som fram till omkring 430 f.Kr. skapade en 12 meter hög staty belagd med elfenben, bladguld och ädelstenar.

I mer än 800 år tronade statyn i Olympia men när kristendomen kom stängdes templet år 391 e.Kr. I samband med det fördes Zeus-statyn till Konstantinopel, vilket räddade konstverket, men bara kortsiktigt. Templet eldhärjades nämligen omkring år 425 och där­efter förstördes hela regio­nen av jordskalv, flodvågor och väldiga jordskred.

Fidias staty fick alltså bara en kortvarig frist. Den förstördes i en storbrand i Konstantinopel år 462 e.Kr.

Cheopspyramiden slog allt

• Byggår: ca 2550 f.Kr.
• Står fortfarande
• Öde: finns ännu

Både i ålder och storlek var det enorma gravmonumentet i en klass för sig bland antikens underverk. Cheops­pyramiden var världens högsta byggnadsverk i mer än 4 000 år.

Pyramiden byggdes åt farao Cheops omkring år 2550 f.Kr. De gamla egyptierna använde omkring 2,5 milj. m³ kalkstensblock till det enorma bygget som mäter ca 230 m på varje sida och var 146,5 m högt.

Pyramiden täcker en markyta på 5,37 hektar, stor nog att rymma ­både Peterskyrkan i Rom, katedralerna i Florens och Milano samt St Paul’s Cathedral i London – samtidigt.

Forskarna bedömer att pyramiden består av 2,3 miljoner stenblock, som vart och ett väger mellan två och 15 ton. Det betyder att byggandet varit en nästan ofattbar prestation – särskilt med tanke på att egyptierna på den tiden inte hade block och talja att lyfta med. Det enda de hade när de byggde pyramiden var trästockar och hävstänger.

Ingen vet exakt hur egyptierna bar sig åt. Men en sak är säker: bygget har krävt en enorm mängd arbetskraft. De antika källorna är inte eniga om hur många som arbetade med projektet. Den grekiske historikern Herodotos säger 100 000, hans kollega Diodoros säger 360 000.

Båda hävdar dock att byggandet pågick i tjugo år.

Pyramiden är det enda av de sju underverken som finns kvar.

Fyrtorn ledde världen till Alexandria

• Byggår: 280 f.Kr.
• Stod i ca 1 600 år
• Öde: förstörd i jordskalv

Alexandrias berömda fyrtorn var i flera århundraden en av världens största byggnader. Moderna historiker är någorlunda överens om att byggnaden var mer än hundra meter hög.

Fyren på ön Faros stod klar under den första hälften av 200-talet f.Kr. och blev snart ett kännetecken för Alexandria, berömt i hela den antika världen. Men trots all sin prakt var tornet inte något utpräglat prestigebygge.

Först och främst fyllde det en praktisk funktion. Egyptens nordkust är platt och saknar naturliga rikt­märken. Därför behövde sjöfararna ett tydligt fyrtorn som visade rätt väg – inte bara på nätterna, utan även dagtid.

Enligt den romerske historikern Josefus lyste tornet så starkt att det syntes på mer än 50 kilometers håll. Ljuset blev så starkt eftersom egyptierna använde speglar för att förstärka skenet från en eld.

Fyren stod i långt mer än tusen år men fick stora skador i samband med ett jordskalv år 956 e.Kr. Åren 1303 och 1323 kom två nya jordskalv som förstörde byggnaden fullständigt.

Ruinerna avlägsnades år 1480 men stenarna togs om hand och återanvändes till att bygga den medel­tida fästningen Kait Bay, som står på fyrtornets plats i dag.

Fyren i Alexandria nämndes emellertid inte i dikten som utgjorde grunden för listan över de sju underverken. Byggnaden lades till först på 500-talet av biskop Gregorius av Tours, och ersatte då Babylons murar på listan.

Kungens grav var ett konstverk

• Byggår: 350 f.Kr.
• Stod i ca 1 870 år
• Öde: rivet

Mausoleet i Halikarnassos i dagens Turkiet byggdes som ett stort gravmonument över kung Mausollos av Karien. Mausoleet tros ha blivit färdigt omkring år 350 f.Kr. Utvändigt var det klätt med marmor och dekorerat med reliefer utförda av några av den tidens mest framstående konstnärer.

Gravmonumentet stod troligen orört ända in på 1200-talet, då det skadades i ett jordskalv. Men dödsstöten kom då Johanniterorden år 1494 beslöt att förstärka sin fästning i närheten med byggmaterial från det antika underverket.

Riddarna nöjde sig inte bara med att ta med sig byggstenar utan slog även sönder marmorskulpturer för att bränna resterna till murbruk. Vandaliseringen fortsatte till år 1522 då det praktiskt taget inte fanns något kvar av mausoleet.

I samband med rivningen år 1522 upptäckte riddarna kung Mausollos fortfarande orörda gravkammare. Upptäckten finns omtalad i en bok av historikern Claude Guichard, som gavs ut år 1581.

Enligt Guichard fann riddarna två kammare men öppnade bara en av dem eftersom det var sent på dagen. När riddarna kom tillbaka till ruinerna nästa dag upptäckte de att den andra kammaren var uppbruten och marken ”överströdd med bitar av guldtyg och paljetter”.

Kolossen var Rhodos landmärke

• Byggår: 282 f.Kr.
• Stod i 56 år
• Öde: förstörd av jordskalv

Statyn av solguden Helios – eller kolossen på Rhodos, som den oftast kall­as – nämns hela sexton gånger i antika källor. Men bara ett fåtal av beskrivningarna är detaljerade, vilket ger en hel del obesvarade frågor.

Det är till exempel ingen som vet var på Rhodos statyn stod, eller exakt hur den såg ut.

Stenhuggaren Chares från Lindos fick uppdraget att skapa statyn, och arbetet tog tolv år. Kolossen stod klar år 282 f.Kr. men fick ett relativt kort liv på bara 56 år.

Rhodos drabbades av ett jordskalv år 226 f.Kr. då statyn störtade samman och gick sönder. På inrådan från ett orakel restes den aldrig igen. Resterna låg kvar på marken i nästan 900 år.

År 654 e.Kr. plundrade araberna Rhodos. I samband med det skeppades bronset från kolossen iväg och såldes som skrot till en judisk köpman från Emesa. Där tar alla spår efter kolossen slut.

Sedan kolossen försvunnit växte det fram en seglivad myt kring den, nämligen att den skulle ha stått grensle över hamn­inloppet i Rhodos stad. Myten spreds först av Martoni, en italiensk pilgrim som besökte Rhodos år 1394–95 och lyss­nade lite väl noga på rykten i området.

Efter det bidrog en mängd konstnärer till att sprida bilden av kolossen över in­loppet. Forskarna hävdar att detta vore alldeles omöjligt, eftersom kolossen i så fall skulle ha stått grensle över ett 400 meter brett hamninlopp. Och så kolossal var den trots allt inte.

Tvivelaktiga hängande trädgårdar

• Byggår: okänt
• Livstid: okänt
• Öde: okänt

Sex av antikens sju underverk är väl­dokumenterade, men kring det sista – Babylons hängande trädgårdar – finns många frågetecken.

De ståtliga trädgårdarna beskrevs av astrologen Berossos cirka år 280 f.Kr. Enligt Berossos anlades trädgårdarna av kung Nebukadnesar II som regerade från 605 till 562 f.Kr. Berossos text finns inte bevarad men forskarna känner till en del av innehållet eftersom andra antika författare refererat till det.

Philo Mecha­nicus skrev t.ex. omkring år 250 f.Kr.:

”De hängande trädgårdarna kallas så eftersom de har växter högt över marknivå, och trädens rötter är planterade i en upphöjd terrass och inte i marken. Alltihop hålls uppe av stenpelare.”

Arkeologerna har inte kunnat bekräfta att trädgårdarna har funnits. Trots omfattande utgrävningar har de inte hittat några spår av terrasser eller pelare. Det behöver dock inte betyda att trädgårdarna aldrig existerat. De kan har raserats redan under antiken för att ge plats åt någonting annat.