Den 46 meter höga bronsstatyn i New Yorks hamn var från början en gåva från det franska folket.
Den franske upplysningsmannen Édouard de Laboulaye kallade 1866 en rad av Frankrikes prominenta medborgare till ett möte i Paris.
Överst på dagordningen stod frågan om Frankrike skulle skänka den amerikanska befolkningen ett monument som en hyllning till landets nya liberala författning och till att man nyligen avslutat ett blodigt inbördeskrig.
Fransk bildhuggare är Frihetsstatyns far
Förslaget fick stort stöd, och med på mötet var bland andra bildhuggaren Frédéric Bartholdi.
I hans huvud började ett monument i form av en gigantisk, symbolisk frihetsgudinna nu ta form.
Under de följande åren arbetade han på sin idé, och 1871 satte han kurs mot USA för att få amerikanernas stöd för projektet.
Statyn består av symboler
Frihetsstatyn är i sig en gigantisk frihetssymbol, men den stora statyn består av en lång rad mindre symboler.
Facklan symboliserar upplysning. Från början ville Bartholdi att den skulle kläs med 24 karats äkta guld, men av ekonomiska orsaker blev det en realitet först år 1986.
Kronans taggar symboliserar de sju världshaven och de sju kontinenterna. Innan kronan valdes som huvudbonad övervägdes både en hjälm och en mjuk romersk hatt.
4 juli 1776 står det skrivet med romerska siffror på den tavla som statyn håller i sin vänstra arm. Datumet syftar på USA:s självständighetsförklaring, som tillkännagavs just den historiska dagen. Förklaringen bröt med den brittiska kolonialmakten.
Klädedräkten är inspirerad av Rom och refererar till gudinnan Libertas, som var gudinnan för frihet i den romerska mytologin.
Bojorna under fötterna är brutna och refererar till Lincolns upphävande av slaveriet 1863. Benen står dessutom så att det ser ut som om statyn tar ett steg framåt. Det symboliserar framtiden och var samtidigt en nödvändighet för stabiliteten.
Sockeln var lika dyr som statyn
Det visade sig snabbt att ekonomin var det största problemet. Statyn skulle nämligen finansieras genom privata donationer.
Medan fransmännen finansierade själva statyn, skulle amerikanerna själva betala för statyns sockel, som – till amerikanernas förvåning – visade sig bli lika dyr som själva statyn.
Trots det samlades pengarna in, och år 1884 kunde alla 350 delar av Frihetsstatyn fraktas från Bartholdis verkstad i Frankrike till USA. Två år senare stod Frihetsstatyn färdig.