Konstruktionen av Frihetsstatyn i Frankrike

Frihetsstatyn – den ovälkomna franska gåvan

Hur hamnade Frihetsstatyn i New York, trots att USA inte ville ha den? Här är alla fakta och den fullständiga historien om Statue of Liberty.

Hur hamnade Frihetsstatyn i New York, trots att USA inte ville ha den? Här är alla fakta och den fullständiga historien om Statue of Liberty.

Granger

Det krävdes många små bidrag från vanliga amerikaner, innan Frihetsstatyn kunde invigas den 28 oktober 1886. I dag står den där i metall och sten och lockar miljoner besökare om året som USA:s kraftfullaste symbol.

Vill du få reda på den fullständiga bakgrunden till uppförandet av Frihetsstatyn eller bara veta lite mer, innan du besöker den väldiga statyn, så är detta rätt plats att börja.

Fakta om Frihetsstatyn

Liberty Island, där Frihetsstatyn står.

Liberty Island ligger några kilometer från Manhattan mellan Governor's Island utanför Brooklyn och Liberty State Park på New Jersey-sidan.

© Shutterstock

Idén om en frihetsgudinna som en gåva från Frankrike till USA kläcktes 1865 av den franske diktaren och juridikprofessorn Édouard René de Laboulaye.

Statyn är utformad av den franske skulptören Frédéric Auguste Bartholdi.

Metallstommen som döljer sig under den ärgade kopparytan är konstruerad av Gustave Eiffel, som även är mannen bakom Eiffeltornet i Paris.

När uppfördes Frihetsstatyn?

Frihetsstatyn invigdes 1886. Bygget hade påbörjats två år tidigare.

Hur fördes Frihetsstatyn till USA?

Frihetsstatyn tillverkades i Frankrike och transporterades till USA i 350 delar packade i 214 stora lårar. Statyn fördes med båt till USA och anlände till New Yorks hamn den 17 juni 1885. Därefter kunde arbetet med att montera ihop Frihetsstatyn sätta igång.

Hur lång tid tog det att uppföra Frihetsstatyn?

Grundstenen till sockeln som statyn skulle byggas på lades den 5 augusti 1884.

Efter att delarna till Frihetsstatyn anlänt till USA den 17 juni 1885 satte arbetet med att uppföra den enorma statyn igång på allvar.

I april 1886 var fundamentet och sockeln till slut färdiga, varpå arbetet med att montera den enorma statyn kunde inledas. Den 28 oktober 1886 kunde statyn till slut invigas.

Vad heter ön som Frihetsstatyn står på?

Frihetsstatyn är uppförd på ön Liberty Island [Frihetsön]. Det namnet fick ön dock först 1956. Innan dess hette den Bedloe Island.

Hur mycket kostade Frihetsstatyn för USA?

Eftersom Frihetsstatyn var en gåva från det franska folket till USA, har själva statyn inte kostat USA något. Men sockeln som statyn skulle stå på fick USA bekosta.

Det samlades in 182 491 dollar (ett enormt belopp på 1800-talet) varav 179 624 dollar gick åt.

Omkring 120 000 amerikaner bidrog till insamlingen av det enorma beloppet.

Vad är Frihetsstatyn klädd med?

Frihetsstatyn yttre är gjort av kopparplåt. Även facklan är av koppar, som förgylldes för att den skulle se ut att lysa.

Vilken färg hade Frihetsstatyn från början?

I dag har Frihetsstatyn ett ärggrönt utseende, vilket beror på oxidering av den kopparplåt som statyn är gjord av.

Ursprungligen hade plåtarna en kopparfärgad, mörkt gyllenbrun glöd.

Hur formade man kopparplåtarna till Frihetsstatyn?

Innan statyn formades av koppar gjorde man en gipsmodell i skala 1:1. Sedan konstruerades trämallar som följde modellens utsida perfekt.

Kopparplåtar värmdes upp och hamrades över dessa trämallar tills de fick helt rätt form.

Vad heter Frihetsstatyn på latin och engelska?

Den romerska gudinna som Frihetsstatyn ska föreställa heter på latin Libertas. Statue of Liberty heter statyn i USA.

Laboulaye - mannen bakom den franska gåvan

I mitten av år 1865 har ett antal mycket prominenta herrar ur Frankrikes överklass samlats strax utanför Versailles. Professor Laboulaye har bjudit in till middag – trots att kejsar Napoleon III nyligen förbjudit ­alla former av politiska möten i Frankrike.

Men hos Laboulaye kan man tala fritt utan att frukta konsekvenserna, och kvällens främsta samtalsämne är naturligtvis mordet på USA:s president Abraham Lincoln.

Under ett teaterbesök tidigare under året har presidenten skjutits ned, och middagsgästerna talar i mun på varandra och förfasar sig över mordet. Det blodiga amerikanska inbördeskriget är äntligen slut. De frihets- och jämlikhetsälskande nordstaterna har segrat men efter presidentmordet är många nu rädda att den unga nationen ska upplösas.

Édouard René de Laboulaye

Édouard René de Laboulaye, den franske upphovspersonen till Frihetsstatyn i New York.

© Flickr / Bibliothèque Nationale de France

Symbol för gemensamma värderingar

Värden, Laboulaye, har stor respekt för den utveckling som USA genomgått under de senaste åren. Som jurist och författare är Laboulaye en respekterad person i intellektuella kretsar. Han har studerat den unga amerikanska historien noga.

Han ser nationen som ett skol­exempel på en republik och beundrar invånarnas kamp för frihet och jämlikhet. USA är en förebild och fransmännen ser att abstrakta ideal om frihet kan omarbetas till en författning som till och med kan utgöra grunden för en regering – precis som oavhängighetsförklaringen.

I den högra handen håller hon upplysningens fackla, och på huvudet har hon en krona med sju uddar, en för varje världsdel.

USA och Frankrike har dessutom alltid haft en speciell relation, bland annat eftersom franska trupper stödde amerikanerna i nordamerikanska frihetskriget mot Storbritannien 1775–83. Men Laboulaye anser att USA och Frankrike bör knytas ännu närmare varandra.

Han begär ordet och presenterar sin idé för middagsgästerna: Frankrike bör skänka USA ett monument som markerar vänskapen mellan länderna och hyllar deras gemensamma värderingar kring frihet och jämlikhet.

När Laboulaye börjar berätta om sin idé lyssnar en av gästerna lite extra intresserat. Skulptören Frédéric Auguste Bartholdi sluter ögonen och ser framför sig hur en enorm staty växer fram.

Frihetsstatyn i siffror

Frihetsstatyn med piedestal.
© Shutterstock

Frihetsstatyn i siffror

  • 7 taggar pryder kronan på toppen av Frihetsstatyn. De symboliserar de sju världshaven.
  • 46 meter mäter Frihetsstatyn från fot till fackla.
  • 93 meter över havsytan lyser facklan.
  • 225 ton väger statyn i sin nuvarande version.
  • 240 lyckliga turister per dag får lov att besöka Frihetsstatyns krona, medan 1 000 turister dagligen kan besöka sockeln den står på.
  • 354 trappsteg leder från marken till statyns krona.
  • Över 4 miljoner besöker Frihetsstatyn under ett normalt år.
  • Under coronapandemin minskade antalet besökare till 0,6 miljoner år 2020 och 1,56 miljoner år 2021.

Höjd, bredd och längd på Frihetsstatyn

  • Piedestalens höjd: 27,13 m
  • Midjans bredd: 10,67 m
  • Höger arms längd: 12,8 m
  • Handens längd: 5 m
  • Huvudets bredd: 3,05 m
  • Munnens bredd: 91 cm
  • Näsans längd: 1,48 m

Bartholdi - konstnären bakom Frihetsstatyn

Bartholdi är en erkänd konstnär. Han föddes 1834 och har som ung gått i lära hos några av Paris mest berömda konstnärer.

Tjugoett år gammal företog han en utbildningsresa till Egypten och Libyen där han utforskade monument och rui­ner. Åter i Paris började han därefter skapa allt ifrån små byster till hjältestatyer av fältherrar. När han kommer hem från Labou­layes middag känner han att det är dags för en ännu större utmaning.

Redan nästa dag börjar Bartholdi formge statyn – trots att det inte alls är säkert att det blir han som ska förverkliga Laboulayes idé. Under åren som följer studerar han de olika frihetssymboler som är vanliga under 1800-talet: ett höjt svärd som symboliserar seger, en mjuk hatt som de frigivna slavarna i romarriket burit, och brustna kedjor som ett farväl till slaveriet.

Frihetsstatyns ansikte.

Frihetsgudinnans ansikte formgavs efter skulptören Bartholdis mor och är 5,26 meter högt.

© Granger

Statyn skulle peka mot framtiden

Vid middagen hade Laboulaye nämnt att monumentet skulle peka mot framtiden – bort från flydda tiders krig. Därför tänker Bartholdi använda sig av fredliga symboler. Han gör en liten lermodell av statyn och i stället för ett svärd placerar han en fackla, upplysningens låga, i figurens utsträckta arm.

Men innan Bartholdi riktigt kommit igång med arbetet blir han tvungen att avbryta det. År 1870 är Frankrike i krig med Preussen och planerna för statyn skjuts på framtiden. Kriget varar emellertid bara knappt ett år. Preussarna vinner en överlägsen seger och Napoleon III avsätts som kejsare.

Professor Laboulaye har samtidigt fått upp ögonen för Bartholdis skisser. Konstnärens visioner faller i god jord, och den 36-årige skulptören får i uppdrag att förverkliga Laboulayes tankar.

Läs även: Så förlöpte franska revolutionen

Ritning av Frihetsstatyn

Skelettet består av järnbalkar och är ritat av Eiffeltornets konstruktör, Alexandre-Gustave Eiffel.

© Granger

Det perfekta läget

Några dagar efter krigsslutet går Bartholdi ombord på ett ångfartyg till USA. Med sig har han några papper om projektet, skrivna av Laboulaye, som förhoppningsvis ska kunna gynna Bartholdis charmoffensiv.

Så snart han anlänt till New York börjar Bartholdi att leta efter en lämplig plats för sin staty. Mitt i hamnen ligger den lilla ön Bedloe's Island (i dag Liberty Island). Den är alldeles perfekt. Ön ägs av militären och den är både isolerad från och omgiven av staden. Bartholdi tänker sig att hans staty ska stå där och välkomna människor till USA.

Han reser omkring i stora delar av nationen för att tala för sina idéer, men hans planer får inte lika varmt mottagande överallt. Många tycker att USA har bättre saker att lägga sina knappa resurser på än en skulptur.

Det är mycket viktigare att få ordning på de medborgerliga rättigheterna som fortfarande haltar efter inbördeskriget. Amerikanerna vill bygga upp en trygg tillvaro efter en lång tid av oroligheter – en jättestaty i New Yorks hamn har inte högsta prioritet.

Men Bartholdi fortsätter sin rund­resa och iakttar hur amerikanerna vill framställa sig själva. Han vill hitta ett sätt att symbolisera frihet och upplysning och samtidigt hylla det som USA har uppnått.

Symbolerna på statyn

De allra flesta amerikanska statyer och monument som Bartholdi ser på sin resa är inspirerade av romersk nyklassicism: kvinnogestalter med tygsjok svepta kring kroppen och ofta med huvud­bonad. År 1872 är Bartholdi klar med formgivningen av sin staty: en 12 meter hög modell av en terrakottakvinna.

I den vänstra handen håller hon en tavla där datumet för oavhängighetsförklaringen, den 4 juli 1776, står skrivet med romerska siffror.

I den högra handen håller hon upplysningens fackla, och på huvudet har hon en krona med sju uddar, en för varje världsdel. Kvinnan är klädd på klassiskt romerskt vis och vid fötterna sticker en brusten kedja fram.

Frihetsstatyns fötter.

Fötterna var bland det sista som nitades fast på Frihets gudinnan när hon monterades ihop i New York.

© Granger

Bartholdi låter henne stå med den ena foten något framför den andra, så att det ser ut som om hon är på väg framåt. Ställningen är inte bara tänkt som en symbol för USA:s framtid – den är också praktisk för utformningen av skelettet som ska göra den enorma statyn stabil.

År 1875 offentliggörs planerna på den gigantiska gåvan till USA. Mannen bakom idén, Laboulaye, och konstnären Bartholdi berättar om ”en kolossal staty” som ska kallas Frihetsstatyn.

De jämför sin skapelse med kolossen på Rhodos, som var en 33 meter hög bronsfigur och ett av antikens sju underverk. Laboulaye föreslår att Frankrike ska betala för själva skulpturen men att amerikanerna sedan ska bygga sockeln på Bedloe's Island.

Nästa utmaning är hur Bartholdi rent praktiskt ska skapa sin frihetsgudinna. Den enorma skulpturen kräver entreprenörs- och ingenjörsmässigt nytänkande och det material som ser ut att vara bäst lämpat för jättestatyn visar sig snart vara koppar.

Bartholdi kontaktar en kopparverkstad som bland annat har gjort kupolerna till det nya operahuset i Paris. Han lyckas även få kontakt med den berömde arkitekten Viollet-le-Duc, som går med på att konstruera statyns bärande skelett.

Tidning räddar projektet

Frihetsstatyns piedestal

Arbetet med att bygga Frihetsstatyns sockel på Bedloe's Island avstannade då det fattades 100.000 dollar till projektet.

© Granger

New York-tidningen The World organiserade en gigantisk insamlingbland sina läsare när pengarna till statyns sockel tog slut.

År 1885 avstannade arbetet med att bygga Frihetsstatyns sockel på Bedloe's Island. Kassan var tom. Då ingrep den unge redaktören Joseph Pulitzer vid New York-tidningen The World.

Han skulle senare ge namn åt det världsberömda Pulitzerpriset, en utmärkelse för journalister, men år 1885 gick han helhjärtat in för att samla in de pengar som fattades.

Han använde sig av sin tidning i projektet och lovade att namnge alla som skänkte ett bidrag – oavsett storlek. Därefter skrev tidningen om barn som skänkt sina sparpengar, alkoholiserade uteliggare som gav pengar på barerna, och pensionärer som bidrog med pengar från sina små besparingar.

Drygt 120 000 privata donatorer skänkte i genomsnitt knappt en dollar. Den 11 augusti 1885 kunde Joseph Pulitzer meddela att 102 000 dollar hade samlats in – och att sockelbygget kunde fortsätta.

Byggsats i Paris

Nu gäller det att skrapa ihop pengar till projektet. I Frankrike bildar Laboulaye stödorganisationen fransk-amerikanska unionen där han själv blir ordförande.

Samma dag som planerna på statyn avslöjas sätter insamlingskampanjen i gång. Unionen anordnar bland annat välgörenhetsfester och säljer
små statyer av den blivande amerikanska nationalsymbolen.

Inget bidrag är för litet, och snart kan man påbörja arbetet. Statyn ska först tillverkas som byggsats i Paris och därefter skeppas till New York. Men innan bygget hinner börja avlider arkitekten Viollet-le-Duc. Bartholdi är i desperat behov av en man som kan konstruera den bärande stommen.

Läs även: Det glada 20-talet i USA

Eiffel skapar statyns inre

Som tur är har en ny stjärna tänts bland Frankrikes ingenjörer: Alexandre-Gustave Eiffel. Hans senaste verk är den enorma och banbrytande Garabitviadukten i järn, och år 1880 tackar han ja till att göra skelettet till Bartholdis staty.

Tillsammans med sina ingenjörer konstruerar Eiffel en lodrät ställning av järnbalkar som ska förankras i betong och bära det mesta av statyns vikt. Därefter bygger de ett gallerverk som kopparplåtarna ska fästas på.

Statyn börjar sakta men säkert resa sig över verkstaden mitt i Paris. Storstadens invånare kan följa arbetet dag för dag, och snart sticker statyn upp över Frankrikes platta huvudstad, hög som ett 14-våningshus.

Frihetsstatyns spiraltrappa.

Två spiraltrappor leder upp till Frihetsstatyns krona. En tredje, mycket smal, trappa leder vidare upp i armen och facklan.

© Granger

Den 4 juli 1884 anordnar Bartholdi och fransk-amerikanska unionen en officiell ceremoni då statyn står klar. Men en man saknas. Mannen bakom hela projektet, Laboulaye, avled året innan och fick aldrig se sin idé förverkligas.

Pengarna tar slut

Medan statyn skjuter i höjden i Paris uppstår problem på andra sidan Atlanten. Pengarna till sockeln tar slut och år 1885 avstannar bygget helt.

Många amerikaner har fortfarande svårt att förstå varför de ska spendera så mycket pengar på en skulptur gjord av fransmän. Byggandet kan inte fortsätta förrän man får in de 100 000 dollar, motsvarande drygt 14 miljoner kronor i dagens penningvärde, som fattas.

Privata initiativtagare börjar organisera insamlingar och efter några månader finns det tillräckligt med pengar för att fortsätta att bygga och färdigställa projektet.

Samtidigt har det franska fartyget Isère kommit till Bedloe's Island efter 26 hårda dagar ute på de böljande ­haven. Ombord finns 210 lådor med en gigantisk byggsats för Frihetsstatyn.

Den har demonterats vid verkstaden i Paris och delarna numrerats. Nu ska de sättas ihop i New York.

Först reser man skelettet. När statyns stomme är klar hänger arbetarna i långa rep medan de fäster kopparplåtarna. New York-borna följer intresserat arbetet tills den sista kopparplåten nitas fast på statyns högra häl den 23 oktober 1886. Frihetsstatyn mäter nu 46 meter från fot till fackla och är högre än allt annat i New York.

Fem dagar senare är allt klart för den officiella invigningen av Frankrikes gåva till USA. Tusentals människor hyllar stadens och landets nya nationalsymbol. Bartholdi låter den franska flaggan falla och avtäcker statyns ansikte.

Frihetsstatyn avtäcks

Bartholdi själv avtäckte Frihetsstatyns ansikte när den invigdes bland rök och ånga i New York år 1886.

© Granger & Getty Images

Åskådarna brister ut i ett stort jubel och gevärssaluterna ekar. Under en halvtimme där­efter är Frihetsstatyn insvept i ett moln av krutrök.
Det har gått 21 år sedan idén presenterades vid Laboulayes middagsbjudning.

Nu reser sig Frihetsstatyn 94 meter över havet i New Yorks hamn – redo att hälsa immigranter välkomna till USA som en symbol för nationens frihet och framsteg.

Frihetsstatyn i terrordåd

Frihetsstatyns ursprungliga fackla.

Frihetsstatyns ursprungliga fackla utställd på Statue of Liberty Museum på Liberty Island.

© Wikimedia Commons

Terrordåd satte stopp för besökare i Frihetsstatyns fackla

Om någon berättar för dig att besökare till Frihetsstayn har nekats tillträde till statyns fackla på grund av ett terrordåd, så tänker du nog på 11 september 2001. Faktum är dock att vi ska mer än 85 år längre tillbaka i tiden - till 1916.

Två miljoner ton sprängmedel

År 1916 var USA fortfarande neutralt under första världskriget, men stora mängder sprängmedel och ammunition skickades från USA till Storbritannien och Frankrig. Det mesta av sprängmedlet förvarades i hamnen i New York, innan det skickades med fartyg till Europa.

Två miljoner ton sprängmedel och ammunition fanns i hamnen på morgonen den 30 juli 1916, när en öronbedövande explosion och ett skarpt ljussken plötsligt skakade om hamnen. Som genom ett mirakel omkom endast fyra personer i explosionen, men de materiella skadorna var enorma – motsvarande fem miljarder svenska kronor i dag.

Handen rörde statyns huvud

Medan splitter och bråte genomborrade Frihetsstatyn, var det tryckvågen från explosionen som vållade störst skada. Handen med facklan rubbades så att den rörde vid statyns huvud. Skadorna kunde repareras, men konstruktionen har sedan dess betraktats som allt för instabil för att klara av alla de turister som varje dag besöker statyn.

Senare undersökningar avslöjade att det var tyska agenter som stod bakom explosionen. Eftersom USA och Tyskland ännu inte var i krig betraktades dådet som ett terrorangrepp.

Frihetsstatyn i Paris

En av totalt åtta frihetsstatyer i Paris.

En av totalt åtta frihetsstatyer i Paris.

© Shutterstock

Åtta kopior av Frihetsstatyn i Paris

Det finns totalt åtta kopior av Frihetsstatyn enbart i Paris. Dessutom finns det en kopia i halv storlek i staden Colmar i östra Frankrike, där statyns franske skapare, Frédéric Auguste Barthold, ligger begravd.

Prinsessan Dianas frihetsstaty

I Paris finns det en kopia av Frihetsstatyns låga, som kallas Frihetens låga. Denna har i dag blivit en samlingsplats för personer som vill hedra minnet av prinsessan Diana. Det beror på att den står inte särskilt långt från den tunnel där den engelska prinsessan omkom.