Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Bambu: Kinas hemliga byggsten

Hängbroar, båtar och gasledningar – i flera tusen år har kineserna använt bambu till det mesta. Tack vare bambun fick kejsardömet ett tekniskt kunnande som européerna länge bara kunde drömma om.

Kineserna hoppade över stenåldern

Arkeologerna har gjort väldigt få fynd av förhistoriska stenverktyg i Kina. Några forskare har därför presenterat den så kallade bambuteorin, som går ut på att de gamla kineserna tillverkade redskap av bambu i stället för av sten.

År 2008 testade antropologen Metin I. Eren teorin genom att se om det gick att tillverka användbara redskap av bambu. Hans mål var att bevisa att forntidsmänniskorna utan problem kunnat ersätta sten med bambu.

Experimentet visade att till och med orutinerade hantverkare kunde göra tåliga knivar av bambu. På fem timmar tillverkade forskarna hela 20 rejäla bambu­knivar som lätt skar igenom både kött och ben. Dessutom lyckades forskarna på bara 30 minuter tillverka ett kraftigt bambuspjut, som kunde användas till att fälla stora bytesdjur.

Amerikaresor med bambusegel

Som den kinesiske kejsarens rådgivare fick amiral Zheng He i början av 1400-talet order om att segla ut på världshaven. Syftet var att informera resten av världen om Ming-kejsarens rike, och mellan åren 1405 och 1433 genomförde Zheng He sju expeditioner till nästan alla hörn av den kända världen. Enligt vissa historiker seglade den kinesiske amiralen ända till Amerika år 1421 – hela 71 år innan Christofer Columbus kom dit.

Zheng Hes enorma flotta skall ha omfattat cirka 250 fartyg, som varit byggda av framför allt bambu. Alla viktiga delar – bland annat master och segel – var tillverkade av den starka växten. Amiralens viktigaste skepp under de långa resorna var de så kallade djonkerna. Seglen bestod – till skillnad från de europeiska oceangående fartygens stora linnesegel – av mindre mattor som flätats ihop till ett enda stort segel.

De kinesiska seglen hade flera för­delar jämfört med de europeiska segeltyperna. Först och främst behövdes det inte alls så många man för att reva eller hissa bambuseglen. Oftast rullade seglet ihop sig av sig självt, när besättningsmännen drog i ett rep. Dessutom blev det mycket lättare att styra skepp med bambusegel, eftersom seglet bestod av flätade mattor som var starkare och mer flexibla än en segelduk av tyg.

De lapptäckslika seglen hade ännu en fördel för sjömännen: seglen trasades sällan sönder i storm, men om olyckan ändå skulle vara framme var det enkelt för besättningsmännen att byta ut just de delar av bambuseglet som blivit förstörda eller slitna i ovädret.

Läs också:

Kolonier

Vad tog ­Columbus med till Amerika?

2 minuter
Christopher Columbus
Upptäcktsresor

Christofer Columbus: Den gåtfulle upptäckaren

17 minuter
Civilisationer

Amerikas grödor förändrade köket

1 minut

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj