Stenåldersfolk i västra Europa klarade sig betydligt bättre genom den senaste istiden än deras artfränder i sydöstra Europa. Det konstaterar en ny undersökning, då man analyserat dna från ben och tänder från 357 européer som levde för 5 000–45 000 år sedan.
Undersökningen har genomförts av över 125 forskare runt om i världen och är den största dna-analysen någonsin av urtidsmänniskor i Europa.
Forskarna har använt sina dna-analyser för att rekonstruera hur en europé kan ha sett ut för 24 000–32 000 år sedan.
Européerna delades upp i två
Undersökningen visar bland annat att de första européerna var genetiskt mycket mer heterogena än vi är i dag, trots att de levde sida vid sida i många tusen år.
När istiden stramade åt sitt grepp för cirka 25 000 år sedan delades Europas befolkning upp i två delar, och den västra gruppen slog sig ner i dagens Spanien och Frankrike, medan den sydöstra gruppen försökte överleva i Italien.
De genetiska spåren visar att västeuropéerna klarade sig genom istiden och förde sina gener vidare till senare generationer. Européerna i sydost överlevde å sin sida inte istiden och gick under genetiskt – troligen för att de dog av köld eller svält, eller för att de besegrades av andra grupper. Forskarna kan se att deras områden togs över av en ny grupp från Balkan med en ny genpool.
För 7 000 år sedan levde denne man i Tyskland sida vid sida med några av Europas första bönder – dock utan att blanda gener med dem.
Böndernas intåg
Efter istiden rörde både västeuropéerna och Balkangruppen sig längre norrut och blandade gener – i takt med att lantbruket bredde ut sig i Europa för omkring 8 000 år sedan.
”Det är möjligt att befolkningen av jägare och samlare pressades att förflytta sig till Europas norra kant, när de första bönderna började migrera in i Europa", säger en av studiens författare, Johannes Krause, som är direktör för Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Tyskland.