För 8 400 år sedan begravdes en hund med samma omsorg och kärlek som många av dagens sällskapsdjur.
Hunden begravdes intill sin ägares hus på en boplats utanför Sölvesborg i Blekinge. Arkeologer från Blekinge Museum hävdar till och med att den fick gravgåvor med sig i döden:
”Vi har hittat fyra små bitar, som vi antar är resterna av en kniv. Vi hoppas att noggrannare analyser kan tala om för oss om det stämmer” förklarar utgrävningsledaren Carl Persson.
Hundens skelett låg i årtusenden under ett skyddande sandlager på havsbottnen.
En stor kub med jord grävs upp
När VÄRLDENS HISTORIA ringde upp Carl Persson var han precis i färd med att lyfta upp graven, så att undersökningen kan fortsätta inomhus.
”Vi gräver upp en fyrkant på 70 x 60 centimeter runt hunden, fraktar hem den och finkammar jorden. Tanken är även att hunden ska ställas ut precis som den låg, när vi hittade den, berättar Carl Persson.
Boplatsen utanför Sölvesborg har legat under havsbottnen i årtusenden. Enorma mängder sand behövde flyttas för att gräva ut de 51 hus som dykt upp hittills. Än så länge har 15 000 kvadratmeter av boplatsen avtäckts.
Kanske var det en bra jakthund
Forskarna vet ännu inte vilken nutida hundras den begravda stenåldershunden liknade mest. Benen visar att den var relativt liten, men tänderna är överraskande kraftiga.
Den första hypotesen är att hunden kan ha varit en särskilt duktig jakthund, som ägaren hedrade med en värdig begravning.
Arkeologerna tror att hundens ägare vandrade runt i stora delar av södra Sverige under sommarhalvåret. Kanske har de till och med korsat Öresund för att jaga i trakten kring dagens Köpenhamn. På boplatsen har man nämligen grävt ut stora mängder flinta från trakten kring Malmö.