Neandertalarna var orädda jägare, som jagade stora bytesdjur över enorma avstånd.
Det visar en ny studie, som forskare från Portugal och Storbritannien har publicerat.
I studien har forskarna undersökt tandemaljen från två neandertalare, som levde i Portugal för 95 000 år sedan, och analyserat tändernas kemiska egenskaper.
Forskarna har undersökt bland annat strontiumisotoper, som kan avslöja var neandertalarnas bytesdjur levde.
”Tandemaljen bildas stegvis och representerar på det sättet en tidslinje, som anger det geologiska ursprunget för den föda som en individ intar,” säger geokemisten Bethan Linscott vid Oxford University, som har deltagit i studien.
Analysen visar att neandertalarna fällde bland annat kronhjortar, vildhästar och en nu utdöd art av noshörning inom ett cirka 600 kvadratkilometer stort område.
En ny undersökning visar att neandertalarna jagade större djur i större områden än Homo Sapiens.
Nya rön har förändrat arkeologin
Samma studie har även undersökt tandemaljen från en Homo sapiens, som levde i samma område för cirka 13 000 år sedan.
Undersökningen visar att den moderna människan levde av mindre bytesdjur som kaniner, fiskar och vildgetter och hade ett jaktområde som var hälften så stort som neandertalarnas.
”Den här studien visar hur mycket forskningen har förändrat vår förståelse av arkeologi på bara tio år. Tidigare begränsades vår kunskap om urtidsmänniskors liv och leverne av vad vi kunde utläsa av märkena på deras ben eller de redskap som de använde. Nu kan vi utifrån benens och tändernas kemi rekonstruera individuella livshistorier, ända tillbaka till neandertalarna,” säger arkeologen Alistair Pike vid universitetet i Southampton.