Neandertalare tog hand om döv krympling

Upptäckten av dövhet hos en reda försvagad neandertalare stärker forskarnas teori om att urtidsmänniskorna tog hand om sina svaga.

Neandertalarna var urtidsmänniskor, som levde i Europa och Asien för cirka 140000–30000 år sedan.

© "Neandertalfamilj vid sin grotta" av Charles R. Knight, 1920. Målningen är Public Domain.

En förlorad arm, ett blint öga och en haltande gång tycks inte ha varit de enda skavanker som neandertalaren Shanidar 1 – eller Nandy, som han också kallas ­– kämpade med.

Nya undersökningar av hans kranium, som 1957 hittades tillsammans med resten av hans kvarlevor i norra Irak, tyder nämligen på att han var om inte helt döv, så väldigt nära.

Det skriver forskare vid Washington University i en ny rapport i tidskriften Plos One.

Shanidar 1 blev gammal

Trots alla sina besvär lyckades Shanidar 1 bli mellan 40 och 50 år gammal, innan han avled för cirka 52000 år sedan.

Att han kunde bli så gammal berodde sannolikt på att neandertalarna i hans omgivning tog hand om honom. Hypotesen har funnits länge, och den stärks nu av upptäckten av Shanidar 1:s hörselnedsättning.

De andra hjälpte till

”Hans dövhet skulle ha gjort honom till ett lätt byte för köttätare i hans närhet, och han var därför helt beroende av de andra i sin grupp”, säger en av rapportens författere, Erik Trinkaus, till Science Daily.

I rapporten konstaterar forskarna att Shanidar 1:s försvagade tillstånd och beroende av andra artfränder indikerar en väsentlig grad av ”socialt stöd” bland neandertalarna.