Vår kunskap om neandertalarna växer konstant, och nu visar en ny undersökning att våra urtidskusiner kan ha haft konstnärliga förmågor.
Ett internationellt forskarlag bestående av bland annat franska arkeologer och danska fysiker har undersökt världens äldsta kända ristningar, som skapades i en grotta i Frankrike för över 57 000 år sedan.
Forskarna har bland annat analyserat och skapat 3D-modeller av åtskilliga ristningar i den franska grottan La Roche-Cotard.
Genom att jämföra ristningarna med andra märken i grottväggar har de konstaterat att lämningarna från urtiden är organiserade och medvetet producerade av mänskliga händer.
Grottan förseglades för minst 57 000 år sedan
Grottan La Roche-Cotard i regionen Indre-et-Loire mitt i Frankrike upptäcktes 1868. Den var då förseglad och grävdes ut första gången 1912. Då hittades åtskilliga stenredskap, som har visat sig härröra från neandertalarna.
Forskarlaget började med att undersöka djupa sedimentlager (avlagringar av partiklar av mineral och bergarter) för att kunna datera när grottan förseglats. Analysen avslöjade att grottan hade stått orörd i mellan 57 000 och 75 000 år – långt innan Homo sapiens nådde den delen av Europa.
Det innebär att ristningarna kan vara äldre än världens äldsta kända grottmålningar, som finns i Spanien och skapades av neandertalare för omkring 64 000 år sedan.
Vad ristningarna i grottan betyder är fortfarande okänt. ”De här bilderna är inte avsedda för oss, och vi har inte nycklarna för att förstå deras betydelse", säger arkeologen Eric Robert, som deltagit i studien.
3D-modeller avslöjar struktur
Nästa utmaning var att ta reda på om ristningarna över huvud taget är gjorda av urtidsmänniskor. Det tidiga 1900-talets arkeologiska arbete bedrevs inte med tillnärmelsevis lika stor försiktighet som i dag, så forskarlaget misstänkte att många av märkena härrörde från metallredskap som användes vid utgrävningen 1912.
Arbetet påbörjades redan 2016, då omsorgsfullt framställda 3D-modeller jämfördes med andra kända exempel på ristningar från stenåldern. Med hjälp av dessa analyser gick det att utröna vilka ristningar som orsakats av moderna metallredskap – vilka som orsakats av djurs klor – och vilka som skapats på ett medvetet och strukturerat sätt under forntiden.
Analysen visade att de minst 57 000 år gamla ristningarna skapats av mänskliga händer med en logik och en enhetlig teknik, som antyder att de knappast kommit till på ett godtyckligt sätt.
”Dessa ristningar skapades inte i en fart, utan någon eftertanke”, säger arkeologen Jean-Claude Marquet vid universitetet i Tours, som deltagit i studien.
För att testa den tekniska analysen skapade arkeologerna egna ristningar i en närbelägen grotta med samma typ av mjuka kalksten. Precis som de antog att neandertalarna gjorde ristade de i väggen med hjälp av ben, trä, horn och sten samt sina fingrar. Resultatet var påfallande lik ristningarna i La Roche-Cotard.
Vad ristningarna föreställer vet forskarna inte. Studien, som publicerats i tidskriften PLOS One, visar emellertid på världens tidigaste exempel på medvetet skapade ristningar och understryker neandertalarnas förmåga att skapa konst långt innan de hade kontakt med Homo sapiens. Det ger ytterligare stöd åt uppfattningen att våra närmaste släktingar var mer komplexa än vi i många år trodde.
”Det har länge antagits att neandertalarna var oförmögna att tänka på annat än att säkerställa sin egen existens. Den här upptäckten bör få de historiker som tvivlar på neandertalarnas förmågor att tänka om", säger Jean-Claude Marquet.