Tills nyligen trodde forskarna att de första européerna började använda pilbågar för cirka 14 000 år sedan. Ett nytt arkeologiskt fynd i Frankrike drar emellertid undan mattan under den teorin och visar att vapnet kom till Europa hela 40 000 år tidigare.
Upptäckten gjordes i en grotta i södra Frankrike, där arkeologer har hittat flera hundra små pilspetsar av flinta. Tillsammans med pilspetsarna har forskarna även hittat en tand från ett barn. Tanden har daterats till omkring år 52000 före Kristus.
Europa tillhörde neandertalarna
Analyser har visat att tanden tillhörde en modern människa – en Homo sapiens – vilket är synnerligen överraskande för forskarna, eftersom södra Europa vid den tidpunkten fortfarande dominerades av urtidsmänniskorna neandertalarna.
Tidigare arkeologiska fynd har annars indikerat att Homo sapiens fick fäste i Sydeuropa först omkring 10 000 år senare, så den lilla tanden kan ha tillhört en av de första moderna människor som begav sig in i Europa.
Små stenspetsar hittade i en fransk grotta visar att de första moderna européerna använde pilbågar för cirka 54 000 år sedan.
Bågen användes för jakt och strid
De första spåren efter användning av pilbågar härrör från Homo sapiens i Afrika från omkring 70000 före Kristus. I sin jakt på nya boplatser kan Homo sapiens ha använt pilbågar både för att jaga och för att skydda sig mot Europas ursprungliga invånare, neandertalarna.
”Vi har här dokumenterat att människans tidigaste migration in i neandertalterritorium hänger samman med användningen av pilbågar”, säger forskarna.
Intressant är också att neandertalarna därför i en viss omfattning måste ha känt till pilbågen, men det finns inga fynd som tyder på att de själva använde vapnet. I stället använde de sig av bland annat spjut.