Ett internationellt forskarlag vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Tyskland har lyckats med en banbrytande bedrift – för första gången någonsin har det gått att utvinna mänskligt dna från ett föremål från den tidigaste stenåldern.
Det dna forskarna fått fram har utvunnits från en omkring 20 000 år gammal hjorttand, som hängt i ett halsband. Den nya metoden kan på sikt ge oss mer kunskaper om våra äldsta förfäder.
Hjorttanden hittades i den berömda Denisovagrottan i Altajbergen i södra Sibirien, som i många tusen år fungerade som boplats för Homo sapiens – och innan dess för den moderna människans utdöda kusiner, de mystiska denisovamänniskorna.
Utifrån dna-proverna kunde forskarna skapa en genetisk profil av personen som bar smycket. Forskarna kunde konstatera att smyckets ägare var en kvinna, och att hon var nära besläktad med de nordeurasiska folk som bodde längre österut i Sibirien.
Forskarna tror att tanden kan ha hängt om kvinnans hals. Halsbandets dna-strängar är illustratörens påhitt.
Noggrann tvätt är nyckeln till den nya dna-metoden
Forskarna har tagit fram en metod som gör det möjligt att isolera dna från hudceller, svett eller andra kroppsvätskor, som absorberats av poröst material. Det betyder att om en person för 20 000 år sedan har rört vid exempelvis ben eller tänder, så finns det en chans att forskarna nu kan isolera personens dna.
”Mängden mänskligt dna som vi kan återskapa är otrolig. Nästan lika mycket som om vi haft en människotand”, säger studiens huvudförfattare Elena Essel.
Elena Essel vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi arbetar med tanden i sitt laboratorium.
Forskarnas nya metod är imponerande framför allt för att den är fullständigt icke-invasiv och icke-destruktiv.
Efter att ha testat olika medel på ben och tänder kom forskarlaget fram till att om benen tvättas noggrant i en lösning som innehåller fosfat och varmt vatten går det att utvinna avtvättat dna. Fördelen med den omsorgsfulla tvättningen är att den rensar ur porer och små sprickor, där rester av dna kan gömma sig.
”Man kan säga att vi har skapat en tvättmaskin för uråldriga föremål. Genom att tvätta dem vid temperaturer av upp till 90 grader går det att utvinna dna från spillvattnet, utan att vi skadar föremålet”, säger Elena Essel.
En ny början för genforskning
I forskningsartikeln som publicerats i tidskriften Nature konstaterar antropologerna på Max Planck-institutet att deras nya dna-metod kommer att bli början på en ny era inom forskningen på forntidens gener.
Redskap, smycken och andra personliga ägodelar tillverkade av ben och tänder kan nu ge forskarna viktiga kunskaper om de människor som använde dem. Tidigare har forskningen begränsats av att arkeologer och antropologer visserligen har hittat många föremål, men att det varit i det närmaste omöjligt att ta reda på vilka personer de har tillhört.
Med denna metod kan föremål och personer i större utsträckning kopplas samman, vilket kan skapa en mycket mer exakt och nyanserad bild av flera tusen år gamla människor, deras samhällen och kulturer.
Den undersökta tanden hittades i Denisovagrottan av ryska arkeologer redan 2019.