Människorna tillhörde troligen arten Homo heidelbergensis, en avlägsen släkting till oss, som levde för mellan 600 000 och 200 000 år sedan i Europa. Vår kunskap om arten är begränsad, men generellt betraktas den som den sista gemensamma mänskliga arten innan uppdelningen mellan neandertalare och Homo Sapiens.
”Det var sannolikt en familj, snarare än en grupp vuxna jägare”, säger Flavio Altamura vid universitetet i Tübingen.
Ger unik kunskap om tidig människoart
”De här fotspåren kan tillsammans med information från arkeologiska, paleontologiska och paleobotaniska analyser ge oss en inblick i miljön och kunskap om de djur som en gång i tiden levde i området”, säger Flavio Altamura.
”Våra fynd visar till exempel att den utdöda människoarten levde längs floder och sjöar med grunt vatten.”
Forskarna hoppas nu att närmare undersökningar av fotspåren ska kunna ge ny information om familjestrukturerna bland Homo heidelbergensis, och hur de interagerade socialt.
Arkeologerna jublar dessutom åt fyndet av spår från en noshörning – antingen Stephanorhinus kirchbergensis eller Stephanorhinus hemitoechus – som är de första av sitt slag i Europa.