Under de första månaderna 2023 gick hundratusentals israeler ut på gatorna i Israels större städer för att protestera mot premiärminister Benjamin Netanyahu.
Orsaken till protesterna är en kontroversiell reform, som är avsedd att ge regeringen politisk kontroll över domstolarna – något som enligt experter undergräver demokratin.
Israels turbulenta dans med demokratin inleddes 1948, när landet grundades som en ”judisk och demokratisk stat”. De följande årtiondena blomstrade demokratiska principer som jämlikhet och social rättvisa, medan nya lagar garanterade medborgarnas rättigheter.
Den utvecklingen fick ett abrupt slut 1995, när premiärminister Yitzhak Rabin blev ihjälskjuten av en judisk extremist. Mordet satte stopp för fredsprocessen med palestinierna, och den följande konflikten fick nationalism och religiös extremism att explodera.
Under de första månaderna av 2023 har flera tusen demonstranter varje dag tågat på gatorna i Israels större städer.
Attentat splittrade Israel
Valet av den högerkonservative Benjamin Netanyahu till premiärminister 1996 bidrog ytterligare till splittringen i Israel med de ultrareligiösa och nationalistiska på ena sidan och de demokratiskt sinnade på den andra.
Netanyahus regering införde flera lagar som stärkte landets identitet som en judisk stat på bekostnad av dess demokratiska värderingar – bland annat genom att reducera den arabiska befolkningens rättigheter.
I november 2022 kom Netanyahu till makten igen och bildade koalition med politiker på den yttersta högerkanten, som dittills betraktats som allt för rabiata.
Nu sitter de extrema krafterna på höga politiska poster och drömmer om en mer auktoritär stat enbart för judar – och första steget är att kontrollera domstolarna, som hittills har satt käppar i hjulet för fler judiska bosättningar i de palestinska områdena .