Varför kallas det finansbubblor?
Hur kan orealistiskt höga aktiekurser bli ”bubblor”?
”Finansiell bubbla” blev ett begrepp när paniken spred sig på den brittiska aktiemarknaden år 1720. På nio månader steg aktierna i South Sea Company från 100 till 1000 pund och föll sedan snabbt igen till 150.
Britterna var de första som började prata om finansbubblor. Ordet nämndes i samband med att en rad aktiebolag sköt upp i Storbritannien i början av 1700-talet. Ett av dem var South Sea Company. Företagets fantasifulla löften om förmögenheter som bara väntade på att tjänas utanför Europa pressade aktiekurserna i höjden. Det ledde till en oundviklig krasch år 1720: Söderhavsbubblan.
South Sea Company grundades av den brittiska regeringen som ett sätt att återställa landets enorma statsskuld efter ett europeiskt storkrig. I stället för pengar fick kreditorerna aktier i företaget, som hade monopol på den lukrativa brittiska handeln i Sydamerika.
På våren 1720 manipulerade South Sea Company upp sina aktier från 100 till 1000 pund styck. Vissa aktieägare sålde med stor vinst, men så föll kursen igen, och nu utbröt panik på börsen. I september var aktierna bara värda 150 pund. En lavin av konkurser utlöstes bland investerarna. En utredning lade skulden för Söderhavsbubblan på flera ministrar. Finansminister John Aislabie fick fängelsestraff, medan vanära troligen var det som vållade premiärminister James Stanhopes död. South Sea Company togs delvis över av staten, och skulden betalades av ända fram till år 1850.