Amerikanernas rätt att äga och bära vapen är enligt mångas åsikt garanterad genom författningen.
Den amerikanska författningen skrevs 1787, men fyra år senare tillfogades ett antal tillägg – den så kallade Bill of Rights. I ett av dokumentets punkter förekommer denna lite otympliga formulering:
”En väl organiserad milis, nödvändig för en fri stats säkerhet, folkets rätt att ha och bära vapen får inte inskränkas.”
För många amerikaner betyder den grammatiskt klumpiga formuleringen att de har en grundlagssäkrad rätt att bära vapen – på samma vis som alla är garanterade yttrande- och religionsfrihet.
Andra påpekar att ordet ”folket” i meningen syftar på den milis som nämns, och inte avser vanliga medborgare.
I mer än 200 år har amerikanerna diskuterat om privatpersoner ska ha rätt att bära vapen.
18-åring friades från mord
I århundraden har politiker, jurister, retoriker, lingvister och historiker diskuterat hur den kontroversiella meningen ska tolkas. Och någon enighet råder inte. Därför blir debatten om USA:s vapenlagstiftning ofta en fråga om politik och ideologi.
Flera rättsliga instanser har under årens lopp försökt reda ut hur författningen ska tolkas – till exempel införde District of Columbia 1975 en lag om att endast militären får använda vapen. Men 2008 slog USA:s Högsta domstol fast att lagen stred mot författningen.
Debatten om USA:s vapenlagar blossade upp i bland annat november 2021, då 18-årige Kyle Rittenhouse frikändes, trots att han skjutit ihjäl två personer med ett gevär under oroligheter i staden Kenosha.
LÄS OCKSÅ: Skolskjutningar – historien upprepar sig i dubbel fart