Var 15:e timme fördubblades alla priser. Så brutal var vardagen för ungrarna åren efter andra världskriget, då det östeuropeiska landet plågades av den högsta inflationen i världshistorien.
Den ekonomiska nedgången inleddes 1918, när Österrike-Ungern gick förlorande ur första världskriget. Landet styckades upp, och endast omkring 30 procent av rikets territorium tillföll den nya ungerska staten.
Större delen av det forna storrikets järnvägar, gruvor, fabriker, banker och hamnar låg utanför det nya Ungerns gränser, och landet förvandlades i realiteten till en lilleputtnation.
Ungerska pengar var i stort sett värdelösa efter andra världskriget.
Inflationen löpte amok
I kölvattnet på delningen följde en politisk instabilitet som fick värdet av den ungerska valutan att falla. Som motdrag införde regeringen en skatt på 20 procent på alla tillgångar i bankerna. Det fick emellertid ungrarna att ta ut alla sina pengar, och samhället badade i kontanter. Regeringen blev tvungen att trycka fler sedlar, och 1923 uppgick inflationen till 98 procent i månaden.
Men det var inget jämfört med inflationen efter andra världskriget, då Ungern plundrades av Sovjetunionen, medan landets guldreserver smugglades till USA. Den galopperande inflationen ledde till att priserna fördubblades var 15:e timme, och att ungrarna var tvungna att använda sedlar med ett värde av 100 triljoner.
Ekonomin stabiliserades till slut under 1946, då regeringen införde en ny valuta – forint – som motsvarade 400 kvadriljarder av den gamla valutan.