Eventuellt använde blinda redan under antiken hundar för att hitta rätt. På en målning i den romerska staden Herculaneum finns en avbildning av en man med en käpp i handen som leds av en kopplad hund.
Om mannen verkligen är blind är dock svårt att veta. Samma motiv har även hittats från 1200-talets Kina.
Den första dokumenterade användningen av ledarhundar är från ett sjukhus för blinda i Paris på 1780-talet, där man använde hundar för att hjälpa patienterna.
Ledarhundar blev dock vanliga först under första världskriget, då många soldater blev blinda efter att ha utsatts för giftgas.
Den tyske läkaren Gerhard Stalling lade märke till att hans egen hund var särskilt uppmärksam på de blinda soldaterna, och i augusti 1916 öppnade han världens första skola för ledarhundar i Oldenburg.
Snart dök filialer upp i fler städer, där cirka 600 ledarhundar om året utbildades.