Världens första damtidning gav kvinnor mer fritid

Världens första riktiga damtidning såg dagens ljus i USA för 125 år sedan. Ladies’ Home Journal träffade klockrent rätt hos läsarna med hushållstips, noveller och artiklar om kvinnofrågan. Framgången var så stor att redaktören inte kunde förena arbetsbördan med sina plikter som mor.

Omslaget till "Ladies' Home Journal” 1902

© Ladie's Home Journal via Wikimedia Commons

”Jag driver inte med dig, men om du visste hur fjantigt det där låter i en kvinnas öron skulle du också skratta.” Redaktören och tidningsutgivaren Cyrus Curtis såg allvarligt på sin fru Louisa.

Han respekterade sin begåvade hustru och om hon inte tyckte att hans nya kvinnospalt var bra så låg det något i det! Texten hade tillkommit lite av en slump.

Han saknade material till ett par spalter och hade därför samlat ihop några nyheter som han trodde skulle intressera kvinnor, men han hade uppenbarligen misslyckats.

Curtis tog sällan lång tid på sig att fatta beslut och Louisa, som hittills stått för administrationen av parets veckotidning Tribune and Farmer, fick uppdraget att hädanefter redigera kvinnospalten. Det visade sig vara Curtis bästa affärsbeslut någonsin.

Kvinnotidning blev världens största

I tidningen skrev Louisa under sitt flicknamn Knapp och blev snabbt en briljant redaktör. Kvinnospalten ”Women and Home” växte på några månader så att den fyllde en hel sida – en fjärdedel av hela tidningen – och redan året därpå började en fristående månadstidning att ges ut under namnet Ladies’ Home Journal and Practical Housekeeper. De tre sista orden slopades år 1886.

Läsarna värdesatte att tidningen redigerades av en kvinna och att den nästan bara hade kvinnliga skribenter. Det redak­tionella innehållet bestod av noveller, recept, porträtt av kända kvinnor samt artiklar om hushållsarbete och barnuppfostran – ämnen som berörde medelklasskvinnornas vardag.

Tidningen hade en positiv inställning till kvinno­saken, precis som Louisa Knapp själv, och det var viktigt för henne att ge plats åt artiklar om kvinnors roll i samhället. Artiklar som försvarade kvinnors rätt till utbildning och att tjäna egna pengar, även efter att de gift sig, publicerades regelbundet.

Enligt Louisa Knapp var kvinnans viktigaste plikt att sköta hem och barn, men den uppgiften gick mycket väl att kombinera med avlönat arbete. I ett tidningsporträtt beskrev hon sig själv som en ”mycket hemkär kvinna”.

Hon berättade att hon redigerade tidningen från sitt kontor i hemmet och sällan ägna­de mer än ett par timmar om dagen åt arbetet. Utan tvivel en underdrift, men en nödvändig sådan, för att läsarna inte skulle uppfatta henne som en dålig mor och hustru.

Ladies’ Home Journal var även en affärs­rörelse. Och en god sådan. År 1886 trycktes varje nummer i 400 000 exem­plar vilket gjorde den till den största tidningen i världen. Annonsörerna var överförtjusta över att kunna nå så många läsare med reklam för tidens nya uppfinningar och konsumtionsvaror.

Under sent 1800-tal kom bl.a. symaskiner ut på marknaden. De besparade kvinnorna många arbetstimmar i hemmet.

© The Granger Collection & Helen Damon-moore

Konsumtion banade väg för frihet

Tidningen behandlade sina annonsörer väl. Redaktionen kunde till exempel rekommendera annonsörernas produkter till läsarna. Tidningens journalister hjälpte­ gärna till att skriva annonstexter och Louisa skrev själv flera ledare om vikten av att läsa hela tidningen, inklusive annonserna, för att hålla sig väl orienterad.

För Louisa Knapp var konsumtion ett konkret och jordnära sätt för kvinnor att påverka sin situation i samhället. De kunde köpa sig mer inflytande och ­frihet genom produkter som sparade tid, och annonserna presenterade hushållsapparater som underlättade det tids­krävande hushållsarbetet – från symaskiner till urvridningsapparater och dammsugare. Även locktänger, tvål och handväskor blev tillgängliga för medel­klassens plånböcker.

År 1889 beslutade paret Curtis att fördubbla antalet sidor, från 16 till 32. Det innebar mer arbete. Louisa kände snart att hon hade för mycket att göra för att också hinna ta hand om sin dotter Mary Louise, och drog sig tillbaka från den dagliga produktionen. Under de följande åren bidrog hon bara med en månatlig spalt om hushållsarbete.

Hennes framgångsrika damtidning fick flera efterföljare. Några amerikanska tidningar började skriva om ”kvinno­ämnen” och andra utgivare började ge ut riktiga damtidningar. I Skandinavien hade den framsynta Laura Aller och hennes man Carl redan 1874 startat en handarbetstidning, Nordisk Mønster-Tidende (i dag Femina) och 1877 kom Illustreret Familie-Journal (i dag Allers).

Båda tidningarna utkom från första numret även i Sverige och Norge – i början på danska. Såväl de skandinaviska tidningarna som Ladies’ Home Journal publiceras än i dag.