Hockeyfrillan är emellertid ingen modern uppfinning, för redan på 700-talet före Kristus skrev diktaren Homeros att en del grekiska krigare hade ”låtit klippa sina främre lockar, medan håret växte långt baktill.”
I Rom förknippades frisyren med de barbariska stammar som ständigt angrep rikets gränser, och frisyren förbjöds därför bland romerska legionärer.
Kanske just därför var frisyren väldigt populär bland unga, missanpassade män, som på 500-talet härjade på gatorna och skrämde människor med sitt stökiga uppförande.
”Framtill klippte de håret på huvudet till tinningarna, vilket – på meningslöst vis – lämnade håret baktill hängande i hela sin längd,” berättade den östromerske historieskrivaren Prokopios.
Urfolkens hår väckte anstöt
Frisyren blev även en symbol för det vilda och otämjda, när de första kolonisatörerna i Amerika mötte urbefolkningen. För flera stammar hade det långa håret i nacken en andlig betydelse, men för européerna var frisyren ett bevis för att de infödda var ociviliserade.
”Han var en lång man med svart hår på huvudet – långt baktill, kort framtill,” skrev Edward Winslow, en kolonisatör i Plymouth, år 1622.
Sedan hockeyfrillans renässans på 1970-talet har den utskällda frisyren fortsatt att väcka förargelse.
Till exempel förbjöds frisyren i Iran 2010, och den stämplades som ”oislamisk”. Resultatet blev bara att hockeyfrillan – som i årtusenden – blev en symbol för uppror, den här gången mot präststyret.
Beteckningen hockeyfrilla kommer av att frisyren var populär bland hockeyspelare under 1980-talet. Det engelska ordet ”mullet” kommer från sången Mullet Head från 1994 av bandet Beastie Boys.