Shutterstock
Samhälle
Vardagsliv

Varför stoppar vi våra sparpengar i grisar?

Ett missförstånd och några driftiga keramiker gjorde grisen till sparbössan framför alla andra.

Publicerad den 19.11.19
Av Emrah Sütcü

Anledningen till att våra mynt ofta hamnar i en sparbössa formad som en gris är en språklig förveckling, som kan spåras till medeltidens ­England.

Där stoppade man sina surt förvärvade mynt i små krukor, som man gömde. Behållarna var i regel gjorda av lera, eftersom det var lätta­re att bearbeta och mycket billigare än metall eller trä. Krukorna gjordes för det mesta av en rödaktig leta som kallades pygg (uttalas pugg).

Pygg jars blev till pig jars

Sparkrukorna kallades i folkmun för pygg jars (pygg-krukor). Utvecklingen i det engelska språket gjorde att bok­sta­ven y med tiden gick från ett u-ljud till ett i-ljud.

Det innebar att pygg jars i perioden kring 1700-talet uttalades som pig jars (griskrukor, red.). Snart glömde britterna att namnet på krukorna från början syftade på lertypen, och driftiga krukmakare började forma sina nygjorda penningkrukor som grisar.

Samhälle
Samhälle

Juli 1661: Sverige tryckte Europas första sedlar

Den 15 juli 1661 såg Stockholm Banco sig tvungen att utfärda de första sedlarna i Europas historia, eftersom bankens kunder hade fått en genial ide – och länsade den på rubb och stubb.

Läs också:

Sparbössor användes redan på antiken

Medeltidens engelsmän var dock inte de första eller enda som stop­pade pengar i sparbössor. Arkeologiska fynd visar att man redan under antiken sparade mynt genom att gömma dem i särskilda behållare:

  • I den forngrekiska staden Priene har man hittat en sparbössa från 100-talet före Kristus, som har ­formen av ett tempel med ett litet hål för mynt.

  • Pengabehållare har även grävts ut i flera romerska ruinstäder – bland annat Pompeji.

  • På ön Java har man hittat många sparbössor från Majapahitriket, som exi­ste­ra­de från 1293 till 1527. De var ofta formade som djur, och vildsvinet hörde till de populäraste.