Varför ställer vi egentligen fram och bak klockan? Sparar sommartid energi? Är det dåligt för hälsan?
Historien bakom sommartid
Sommartid föreslogs av amerikanen Benjamin Franklin i en humoristisk essä från 1784. Först omkring 1910 började man dock på allvar överväga det.
Sommartid infördes första gången i Österrike och Tyskland den 30 april 1916 för att spara energi och därmed olja, som var en bristvara på grund av första världskriget. En rad europeiska länder, däribland Sverige, följde efter vid olika tidpunkter i maj samma år.
”Morgonstund har guld i mun” lyder texten på detta tyska vykort från 1916, som påminner mottagaren att ställa fram klockan.
Sommartid återkom under andra världskriget, men först från 1980 blev sommartid ett fast inslag i Sverige. År 1996 infördes samma sommartid i alla EU-länder. Omkring 70 länder i världen har nu infört det.
Vintertid, eller ”normaltid”, börjar enligt EU-kommissionens bestämmelser alltid den sista söndagen i oktober och varar fram till den sista söndagen i mars, då vi byter till sommartid.
Sparar sommartid verkligen energi?
På senare år har flera undersökningar pekat på att sommartid faktiskt inte sparar energi och rent av kan medföra en nettoförlust.
Miljöekonomen Hendrik Wolff vid University of Washington i USA är en av personerna bakom en vetenskaplig analys av den australsika energiförbrukningen under en period, då delar av landet förlängde sommartiden med anledning av OS i Sydney år 2000, medan andra inte gjorde det.
Forskarna fann att åtgärden reducerade förbrukningen av belysning och annan elektricitet på kvällen, men ökade energiförbrukningen under de mörka morgontimmarna – vilket kompenserade för besparingen på kvällen.
Andra undersökningar visar att sommartid har en positiv effekt. I en rapport från 2008 om sommartid, som beställts av USA:s Kongress mot bakgrund av den energilag från 2005 som förlängde landets sommartid, hävdade det amerikanska energidepartementet att det sparar energi att ställa fram klockorna.
Förlängningen av sommartiden sparade 1,3 terawatttimmar i elektricitet. Siffran tyder på att sommartid reducerar USA:s årliga elförbrukninh med 0,03 procent och den sammanlagda energiförbrukningen med 0,02 procent.
I början var det framför allt krigförande nationer som ville införa sommartid för att spara på resurserna. Här en amerikansk affisch från 1918.
Procentsatserna ser små ut, men representerar ändå betydande besparingar på grund av landets enorma sammanlagda energiförbrukning.
Är sommartid bra för hälsan?
Anhängare av sommartid har i flera årtionden argumenterat att sommartid – energibesparingar eller ej – ger en mer aktiv livsstil och därmed gynnar hälsan, ett påstående som Hendrik Wolff och hans kollegor just nu undersöker närmare.
”I en landstäckande amerikansk undersökning av hur folk spenderar sin tid, ser vi klart att det vid övergången till sommartid på våren tittas betydligt mindre på tv, och utomhusaktiviteter som joggning, promenader och vistelse i parker ökar markant”, säger Hendrik Wolff.
”Det är anmärkningsvärt, för den totala mängden dagsljus under ett dygn är naturligtvis densamma.”
En undersökning från 2008 i New England Journal of Medicine konstaterade dock att risken för hjärtattacker – i varje fall i Sverige – ökar under dagarna omedelbart efter övergången till sommartid på våren.
”Den mest sannolika förklaringen till våra resultat är störning av sömnen och ingrepp i den biologiska rytmen”, säger huvudförfattaren Imre Janszky på institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet i Stockholm i ett mejl till National Geographic News.