Tobak var medicin mot klena lungor
Indianerna i Syd- och Nordamerika odlade tobak som en helig växt och använde den som läkemedel. I Nordamerika rökte man även tobak i pipa som offer åt andarna.
I början av 1500-talet tog europeiska upptäcktsresande med sig tobaken hem. En del sjömän hade lagt sig till med indianernas vana att röka eller tugga tobak, men det betraktades som ogudaktigt.
I stället lanserades tobak som en mirakelmedicin och läkare ordinerade tobak mot massor av sjukdomar. Tobakssalva smordes på öppna sår och bölder. Tobaksrökning ordinerades mot slem i hjärta, huvud, lever och blåsa.
Det skulle också vara bra mot svaga lungor, kronisk hosta, öronsusningar, fetma och darrande händer. Man använde till och med tobakslavemang mot tarmsjukdomar.