Sveriges statsminister Olof Palme var övertygad om att oljekrisen 1973 skulle få dramatiska konsekvenser för hur landets invånare skulle leva i framtiden:
"Dagens kris kommer att ge upphov till många idéer och förslag om hur vi kan hantera energin bättre, planera för framtiden och kanske delvis förändra vårt sätt att leva."
Prognosen slog in – många människor skyndade sig att isolera sina hem och köpa A-märkta kylskåp.
Ändå har dagens kris drabbat oss hårt, eftersom vi inte verkar ha varit tillräckligt bra på att komma ihåg de tips och besparingar som våra mor- och farföräldrar använde. Det finns alltså fortfarande inspiration att hämta i Olof Palmes ord och i tidigare generationers insatser.
Här är tio bra gammaldags spartips:
Blodmat– nyttigt och billigt
Gyldendals Sparebog från 1941 var 400 sidor lång och innehöll en mängd idéer om hur man kunde spara under den första krigsvintern. Boken innehöll också ett särskilt budskap från Norge:
”Danskarna måste lära sig att äta blodmat – att tillaga den i olika former och framför allt se till att barnen äter den”, förmanade författaren Sigrid Melbye.
Blod var billigt och hälsosamt – och slakterierna i Danmark på 1940-talet kunde inte hitta någon marknad för allt blod som kom från produktionen. Det var helt annorlunda i Norge och Sverige, påpekade Sigrid Melbye. Där ses blod helt enkelt som mat, skriver hon.
Ett recept: hälsosamma och näringsrika blodpannkakor görs av 150 gram mjöl, 2 matskedar socker och 1 liter blod, enligt Sigrid Melbye.
Blodpudding är fortfarande populärt i Sverige och görs av bland annat grisblod, mjölk, mjöl, öl, sirap och kryddpeppar.
Täta fönster
Under oljekrisen 1973 skyndade sig husägare och hyresvärdar att köpa genomskinlig plast i metervara, eftersom fönster behövde isoleras snabbt. Naturligtvis var tvåglasfönster och dubbla glasfönster bäst, men den stilla luften bakom plasten isolerade också – och samtidigt var den genomskinlig, så att dagsljuset kunde komma in.
Under ockupationsåren (1940–45) i Danmark och Norge rekommenderades det att fönstren skulle tätas med fem centimeter breda pappersremsor. Fyra remsor måste vikas på längden och justeras för att täcka hela vägen runt.
Papperet hölls på plats med hemmagjort tapetklister – och limmet kunde tvättas bort på våren, lovade Gyldendals Sparebog.
Spara på vattnet
År 1973 blev badkaret en syndig lyx som ingen vågade njuta av. Istället rekommenderade media och myndigheter korta duschar med en paus i strilandet när man tvålar in sig.
Dansk tv gick i bräschen genom att placera en av sina bästa reportrar under kallduschen. Uffe Ellemann-Jensen blev berömd den kvällen och avancerade med tiden till utrikesminister.
Duschar är förresten mycket äldre än du kanske tror. Till och med de gamla grekerna stod under det rinnande vattnet från en bäck som leddes till badplatsen genom ett system av kanaler.
Grekerna föredrog att duscha kallt, eftersom de ansåg att det stärkte huden och fick den att se frisk ut.
Från romersk tid berättar Plinius den äldre (23–79 e.Kr.) att duschen uppfanns av en rörmokare vid namn Sergius Orata. Han kallade sin uppfinning för ett ”hängande bad”.
Orata installerade duschar hos förmögna husägare i kuststaden Baiae som ville pimpa sina hem.
Folie i lampan
Ett tips för att spara energi under kriget var att klä lampskärmar med aluminiumfolie, så att ljuset kunde koncentreras i den riktning som behövdes mest.
Använd skafferiet
År 1973 uppmanades svenskarna att ta det bortglömda skafferiet i bruk igen.
Innan det fanns kylskåp förvarades maten i ett litet rum utan fönster, helst i norrläge. Genom att använda det gamla skafferiet kunde kylskåpet stängas av och elförbrukningen minskas, fick svenskarna veta.
När det gällde disk- och tvättmaskiner skulle de fyllas helt och hållet, och den elektriska mangeln kunde ställas undan.
Mangeln användes för att släta till nytvättade dukar och sängkläder. Nu uppmuntrade veckotidningarna hushållens medlemmar att sätta sig på travar med dukar, lakan och påslakan för att släta ut dem.
Gratis varmvatten
Under oljekrisen 1973 föreslog en dansk hemmafru att man skulle konstruera en enkel tryckkokare med hjälp av en gryta och en tekittel.
Istället för att sätta ett vanligt lock på grytan satte hon en kanna med vatten ovanpå grytan så att den blev helt tät.
På så sätt åstadkom hon en enkel form av tryckkokning som förkortade koktiden, förklarade hon för dagstidningen Politiken:
”Och samtidigt ger den en kanna med varmt vatten gratis.”
Koka i hölåda
Redan på medeltiden var man tvungen att spara energi. Därför uppfanns hölådan – en trälåda fylld med hö.
När husfrun till exempel hade kokat upp potatis på spisen satte hon locket på grytan, tog av den från spisen och ställde den i hölådan. I den välisolerade lådan behöll vattnet sin höga temperatur så att potatisen kunde koka färdigt.
Det är uppenbart att det tar längre tid att laga mat i hölådan – potatisen behöver en timme i hölådan i stället för 20 minuter på spisen. Långkokta rätter som risgrynsgröt, som tar ungefär en timme på spisen, behöver två timmar i hölådan.
Erfarenheterna från oljekrisen 1973 visade att en hölåda också kan tillverkas av frigolitskivor eller kartong, och att isoleringen kan göras av hopskrynklade tidningar eller ett täcke.
Hölådor kan isoleras med allt från frigolit till hö eller tidningspapper. Eller så kan grytan packas in i ett täcke.
Släck ljuset
År 1973 kunde alla spara el genom att släcka 60- och 100-watts glödlampor – och de största ljusförbrukarna var förstås kommunerna.
I Köpenhamn förklarade P. Christoffersen, ingenjör vid belysningsavdelningen: "Om vi tänder gatubelysningen en halvtimme senare och släcker den en halvtimme tidigare än vanligt, sparar vi cirka åtta procent eller 6 000 kWt per dag".
Under oljekrisens första dagar släcktes strålkastarna på välkända byggnader och monument.
"Vi har dock låtit strålkastaren på Den Lille Havfrue vara tänd. Vi vågar inte stänga av den", medgav Christoffersen.
Gå i inneskor
Sällan har tofflor varit mer efterfrågade än under vintern 1973–74.
En skohandlare vd namn Brock i den danska staden Horsens satte in en stor annons i lokaltidningen för att uppmärksamma de förstklassiga tofflor som hans butik hade att erbjuda: "Ge tofflor till jul!"
Kör långsamt
Så snart bensinpriset sköt i höjden blev oljekrisens bilister som förbytta. Nu var det dags att spara på de dyra dropparna, och alla goda spartips var välkomna.
Pendlare gick ihop så att de var fyra i bilen i stället för en i varje bil. Det stod också snabbt klart att det kostar mer energi att köra fort – och att acceleration är dyrt. Nyckeln var att köra mjukt.
Det danska handelsministeriet införde hastighetsbegränsningar på motorvägarna. Från och med nu är den högsta hastigheten 80 kilometer i timmen.
Bilister uppmanades att köra mjukt för att undvika bränsleslukande accelerationer.
Svensk tv visade trafikupplysningsfilmen ”Det är slugt att köra mjukt”.
Ett låsbart lock till bensintanken var ingen ny uppfinning 1973, men det blev populärt när oljekrisen drev upp priserna. Det var fritt fram för bensintjuvar om locket var lätt att skruva loss. Med hjälp av en kort gummislang kunde de enkelt suga upp de dyra dropparna.
Sverige införde ransonering av bensin och varmvatten 1974, men den avskaffades igen efter några veckor.
Norge var nära att ransonera bensin och flera länder införde bilfria söndagar. Endast förare med specialtillstånd fick köra på de tomma vägarna. Men förarna var tvungna att se upp, eftersom barnen passade på att leka på vägarna och i parkeringshusen.