Skolhistoria: Från förödmjukelser till förbud mot utskällningar

En sak var gemensam för romarrikets, medeltidens och 1800-talets skola: mängder av utskällningar. Det vill en dansk skola nu göra upp med – men är det en god ide?

Lärare och elever blev ofta utskällda eftersom de satt på gatorna.

Dansk skola förbjuder utskällningar

På Herskind Skole strax utanför Danmarks näst största stad Aarhus är det slut med utskällningar.

Lärarna på skolan vill försöka stärka barnens förtroende för dem genom att – i stället för att höja rösten och skapa en negativ stämning – försöka se situationen ur barnens perspektiv och tala med dem om problemen på ett lugnt och sansat sätt.

Ambitionen är att uttrycka positiva förväntningar på barnen och på så sätt hjälpa dem att förstå hur de ska uppföra sig. Att föregå med gott exempel.

Lärarna anser att utskällningar ofta förvärrar olämpligt beteende i en klass. I stället ska lärarna vara lyhörda för barnens problem och bli bättre på att sätta sig in i varför eleverna agerar som de gör.

Dyk ner i skolhistorien här:

Romarriket: Utbildning endast för eliten

Offentliga skolor fanns inte i antikens Rom. Den annars mycket välorganiserade staten lät istället privatlärare utbilda den romerska ungdomen.

Skollokaler fanns inte heller. Undervisningen ägde istället rum på gatan, i pelargångar eller i butikernas lagerrum.

Undervisningen var uppdelad i tre steg. I grundskolan lärde sig barnen att skriva, läsa och räkna.

Utbildningen gav tillträde till bland annat hantverksyrken. Flickor fick gå i grundskola men de flesta eleverna var pojkar. De två högre stegen var förbehållna Roms övre klasser. Under denna vidareutbildning lärde sig eleverna att föra sig bland eliten.

Slavar kunde formellt inte gå i skolan men ibland fick de följa undervisningen tillsammans med slavägarens barn.

Läraren fick gärna slå eleverna.

FÖRDEL: Alla kunde lära sig att räkna och skriva. Grundskolan var öppen för alla fria barn. Eleverna lärde sig det mest grundläggande.

NACKDEL: Skolan cementerade hierarkier. Undervisningen kostade pengar och bara de rikaste hade råd med högre utbildning.

”Skolböckerna” var skrivna på papyrus. Rullarna förvarade eleven i en rund väska kallad scrinium.

© Getty Images, Alamy/imageselect & Peter van der Sluijs

Medeltiden: Utantillinlärning istället för böcker

Elever i medeltidens skolor hade sällan böcker. Varken skolor eller föräldrar hade råd med dåtidens dyra handgjorda skrifter.

Istället lärde sig barnen rabbla i detalj vad läraren sa under lektionerna. Och inte blev det lättare av att undervisningen skedde på latin.

Först när Gutenberg uppfann tryckpressen på 1400-talet blev böcker så billiga att skolorna kunde köpa in läromedel till eleverna.

Böcker var dyra och de flesta eleverna fick klara sig utan.

© Shutterstock

1800-talet: Långsamma elever stämplades som idioter

En elev som lärde sig långsamt eller fick dåliga betyg var antingen motsträvig eller lat. Det menade i alla fall pedagogerna i 1800-talets England.

Som straff tvingades eleven bära en hög, spetsig hatt med ett ”D” för dunce – ”fjant” eller ”idiot” på engelska.

Eleven placerades dess­utom på en pall eller vid ett bord längst bak i klassrummet.

Förödmjukelsen skulle få barnet att skämmas och på så vis motivera honom eller henne att anstränga sig mer.

Dumstruten förödmjukade svaga elever.

© The Affectionate Parent's gift, 1828