Kvinnosakskämpar avlivade den sexiga sekreteraren

När amerikanska inbördeskriget bryter ut får regeringens finans­chef Francis Spinner ett problem – många kontorsanställda befinner sig på slagfältet.

Spinner löser problemet genom att anställa kvinnor som sekreterare, och snart följer and­ra regeringskontor efter. Tidningarna är inte sena att skriva om vad de ser som en moraliskt förkastlig ordning: När män arbetar med ogifta kvinnor kan det lätt uppstå oönskade situationer.

1893: Kontorsskandal skapar rubriker

År 1893 kan man i staden Buffalo i USA läsa att en ung sekreterare sägs ha lockat sin chef ur ett 23 år långt äktenskap.

Affären mellan Alice Brand och den respekterade Alex Fortier får stor uppmärksamhet och tidningarna frossar i detaljer om exempelvis gåvor som For­tier har skänkt sin unga blonda sekreterare, bland annat ”kläder, skor och sötsaker”.

1921: Sekreteraren ska tillfredsställa chefens behov

I kölvattnet efter den snabbt växande gruppen kvinnliga sekreterare, pub­liceras manualer som i sina ordval påminner om samtidens äktenskapshandböcker: ”Lär dig vad han föredrar och gör så även om du inte alltid själv håller med. Förutsätt att han alltid har rätt.”

Uttrycket ”office wife”, kontorshustru, blir på 1920-talet en välkänd benämning för den kvinnliga sekreteraren. Majoriteten av de anställda hatar ordet. Många manliga kontorsanställda – och inte minst kvinnorna själva – vidhåller att hårt arbetande kvinnor inte ska hängas ut bara för att vissa män inte kan lägga band på sig.

Konservativa kvinnogrupper hänvisar dock till statistik som visar att kvinnliga stenografer i början av 1900-talet är den främsta skilsmässoorsaken i USA. En kvinnogrupp i Boston föreslår till och med att ståltrådsburar ska vara obligatoriska på kontoren, för att gifta män inte ska komma i närkontakt med de unga, kvinnliga stenograferna.

1930: Hollywood förstärker glamourbilden

Den sexiga sekreteraren som koncept visar sig vara en miljardaffär. Biograferna visar romantiska komedier som ”The Office Wife”, ”Baby Face” och ”Skyscraper Souls”, och författare som Faith Baldwin tjänar storkovan på att publicera den ena kontors­kärleksromanen efter den andra. I mitten av 1930-talet utgör Baldwins romaner den populäraste genren.

Om kvinnorna inte får nog av skrivbordsromantik kan de lägga sina pengar på ett av många ”confession magazines” – tidningar som bara skriver om romantik på arbetsplatsen och på så vis håller Askunge-drömmen vid liv hos sina många läsare.

Sekreterare: Så flirtar ni er till toppen

Fyrtioåriga Helen Gurley Brown har inte mindre än 17 sekreterarjobb ba­k­om sig när hon år 1962 ger ut hand­boken Sex and the Single Girl. Boken innehåller tips om hur en kvinna kan få mesta möjliga uppmärksamhet från män på kontoret, samt en steg för steg-guide till de olika stadierna i en affär.

Försäljningssiffrorna visar med all önskvärd tydlighet att folk inte är beredda att helt släppa idén om den flirtande sekreteraren. Boken säljer i två miljoner exemplar på tre veckor, och Gurley Brown ger strax därpå ut uppföljaren Sex and the Office, som också blir en stor succé.

Hon råder varje sekreterare att följa sin chefs minsta vink. Sekreteraren behöver inte nödvändigtvis gå i säng med honom, däremot bör hon överösa honom med omtanke och göra sig själv till hans bästa vän.

Författaren menar att kontorsflickans främsta mission varken är att hitta sex eller kärlek. Sekreterarpositionen är bara ett steg på vägen mot toppen, om kvinnan spelar sina kort rätt. Det gör Gurley Brown. År 1965 tar hon över positionen som chefredaktör på den vacklande kvinnotidningen Cosmopolitan, som på bara några år blir en internationell succé.

Browns sex råd till sekreteraren:

1. Du ska hängivet beundra chefen. Klä honom i rustning på morgonen, och förbind hans sår på kvällen.

2. Du får aldrig kritisera din chef.

3. Gå med på alla hans idéer som chef. Det är värre för hans hustru, som ju riskerar att förlora både hem och pool om det går galet ekonomiskt.

4. Förutom att ge honom små komplimanger är det din plikt att avslöja kontorsskvallret för honom – gör det som ett bevis för din kärlek.

5. Om du inte kan stava, och det kan bara några få, slå upp ordet.

6. Klä dig då och då som en oskyldig skolflicka med vit krage och manschetter. Män attraheras av oskuld.

1970: Kvinnor till kamp mot sexism

Den breda allmänheten hör uttrycket sextrakassera för första gången år 1975. En kvinna i Ithaca i New York stämmer sin manlige chef sedan han försökt pressa henne till sex. Hon för­lorar målet men händelsen ger ett nytt budskap till alla sekreterare: De behöver inte längre finna sig i sina chefers oönskade närmanden.

Tidskriften Business Week varnar år 1970 sina läsare för det nya upproret: ”En chef som behöver en privatsekreterare riskerar att hamna mitt i kvinnornas frigörelsekamp med dess jämställdhetsprinciper”, skriver man.

År 1976 träder Elizabeth Ray, 33, fram i media med avslöjanden om kongress­ledamoten Wayne Hays. Han har anställt henne som sekreterare trots att hon efter egen utsago ”varken kan skriva maskin, arkivera eller passa telefonen”. I stället är det hennes plikt att vara sexuellt tillgänglig för sin chef.

Kort därefter utreder FBI ett fall av anklagelser om sextrakasserier mot representantshusledamoten John Andrew Young. Det framkommer att minst tio ledamöter från den amerikanska kongressen och från representanthuset har inkluderat sex som en del av sina jobbintervjuer.

1977: Nedvärderande sekreterarsyssla

I slutet av 1970-talet drömmer ytterst få kvinnor om en karriär som sekreterare. Motviljan blir inte mindre av att den amerikanska organisationen Women Office Workers of New York City anordnar en tävling där man ska hitta den mest förödmjukande sekreteraruppgiften.

Någon har tvingats ren­göra chefens lös­tänder, en annan har hämtat chefens fru och nyfödda baby på sjukhuset. Vinnaren år 1980 blir en sekreterare som fått i uppgift att kopiera sexistiska skämtteckningar från herrtidningen Playboy. Chefen ville nämligen dela ut dem till företagets kunder.

1994: Sextrakasserier blir dyra

Strax före millennieskiftet får såväl chefens omdöme som hans plånbok klä skott i rättegångar om sextrakasserier på arbetsplatsen.

År 1991 får president George Bushs nyvalde domare i högsta domstolen, Clarence Thomas, dröja med att tillträda efter beskyllningar om sextrakasserier. En månad senare skriver presidenten under en lag som tillåter målsägande i sådana ärenden att söka skadestånd.

Den första stora rättegången hålls år 1994 då sekreteraren Rena Weeks vinner en epokgörande seger över sin chef Martin Green­stein.

Han är en framstående advokat på den globala advokat­byrån Baker & McKenzie och döms att betala Weeks motsvarande 75 miljoner kronor i skadestånd för att bland annat ha tafsat på henne. ­Segern markerar en officiell uppgörelse med idén om ”the office wife”.