Kakao: "Det gudarna äter"

Spanjorer och portugiser tog kakaon med sig hem till Europa, och därmed var grunden lagd för en inter­nationell succé.

I tusentals år var det bara indianerna i Amazonas ­vilda djungler som kände till kakao, men när de högt utvecklade indiankulturerna fick smak för kakaodrycken, blev bönan snart Sydamerikas värdefullaste handelsvara.

Kakaobönorna användes som betalnings­medel och offrades till gudarna, och kakaodryck var en lyx för härskare och överstepräster.

Spanjorer och portugiser tog kakaon med sig hem till Europa, och därmed var grunden lagd för en inter­nationell succé.

Indianer äter frukten

Amazonindianerna undvek de bittra bönorna.

Genetiska studier av de 22 kända arterna av kakao har visat att de troligen härstammar från västra Amazonas.

Arkeologerna tror att amazonindianerna har njutit av kakaoträdets frukter i minst 6000 år. De åt inte de bittra kakaobönorna utan det söta vita fruktköttet som fröna ligger inbäddade i under skalet.

Mayaindianerna odlar kakaoträd

Denna mayagudinna växer upp ur kakaofrukter.

Indianerna har handelsvägar över stora delar av Sydamerika, och en varuekonomi växer fram. Kakaobönan är en av de populära handelsvaror som når mayaindianerna söderifrån.

Arkeologiska fynd från Honduras visar att maya själva började odla kakao mellan 1400 och 1100 f Kr. Det är också mayaindianerna som kallar trädet "kakaw". Ordet betyder ”det gudarna äter”.

Mayaindianerna rostade troligen kakaobönorna och tuggade dem som njutningsmedel och medicin. Kakaobönor användes även som offergåvor till gudarna.

Kakaobönor används som pengar

Aztekerna krävde in kakaobönor i skatt.

Kakaon har nu spridits till stora delar av Syd- och Centralamerika. Kakaobönan är så värdefull att det blir vanligt att använda den som betalningsmedel. En stor avokado kostar t ex tre kakaobönor, och priset på en kalkon eller en vävd kappa ligger på mellan 80 och 100 bönor.

Kakao­bönor används som betalningsmedel under cirka tusen år. På 1400-talet, då aztekriket är som mäktigast, tvingas de besegrade grannstaterna betala skatt i kakaobönor. Varje år tar aztekerna emot 980 lass – ett lass består av 8000 bönor.

Européerna får smak för kakao

Sydamerika gav spanjorerna tobak, kaffe och kakao.

Innan Hernán Cortés erövrar aztekernas rike är kakao helt okänt för européerna. Vid spanjorernas första möte med Motecuhzoma II år 1519 lägger spanjorerna märke till att det enda härskaren dricker är en kakaodryck som hans betjänt gör i ordning. Kungen får drycken serverad i en guldbägare och sörplar den sakta med en guldsked.

I Europa serveras kakaodryck för första gången år 1544. Högt uppsatta mayaindianer följer med till Europa och tillagar drycken åt prins Filip av Spanien. Kakao med socker blir snart populärt i landet, men det är bara de allra rikaste som har råd med den nya, exotiska drycken.

Kakao blir modefluga

Förnäma engelsmän drack sin kakao på morgonen.

I hundra år är Spanien och Portugal de enda nationer som via sina kolonier har tillgång till kakao. Det är strängt förbjudet att exportera kakaobönor till andra länder.

Genom sina erövringar i Karibien kommer emellertid engelsmän och fransmän så småningom i kontakt med det eftertraktade kakaoträdet och börjar anlägga plantager.

År 1657 öppnas den första kakaosalongen i London, och den dyra drycken blir högsta mode.

Ångmaskiner gör kakaosmör

Industriell bearbetning innebar att fler fick råd att smaka kakao.

Före den industriella revolutionen kunde vanligt folk bara drömma om kakao, men i slutet av 1700-talet byggs mekaniska, ångdrivna kvarnar i Karibien.

I kvarnarna krossas de fettrika bönorna och mals till en pasta – kakaosmör. För att få en dryck blandas kakaosmöret med mjölk och socker med ett tjockt lager smält kakaofett som lägger sig ovanpå. Massan användes även i kakor.

Chokladen ser dagens ljus

C J van Houten hade patent på choklad i tio år.

Holländaren C J van Houten tar patent på en metod för att framställa rent kakaopulver.

Han tar bort bönans naturligt bittra smak med hjälp av soda och kaliumkarbonat och experimenterar även med att blanda kakaopulver, socker och kakaosmör och låta blandningen stelna. Resultatet blir mörk choklad.

Choklad åt folket

Påskägg av choklad massproducerades redan år 1925.

När Coenraad van Houtens patent löper ut, börjar flera företag att tillverka choklad i stora mängder och i många olika varianter.

År 1847 presenterar brittiska J.S. Fry & Sons Ltd. världens första chokladkaka.

År 1875 börjar den schweiziske chokladtillverkaren Daniel Peter blanda mjölkpulver i chokladen. Hans granne, barnmatstillverkaren Henri Nestlé, deltar i utvecklingsarbetet, som leder fram till den första mjölkchokladen.

Den nya produkten blir en sensation, försäljningen ökar explosionsartat och stora kakaoplantager växer fram överallt i Afrika.

Kanske är du intresserad av...