Kägelpojke, lykttändare och åtta andra yrken som inte längre finns
Bowlingkäglor ställdes upp av småpojkar, sjusovare väcktes av män med långa käppar, och liktjuvar skaffade färska lik till läkare. Med den moderna tekniken har flera av historiens mest udda yrken gått i graven.
Väckarna dök upp i Storbritannien i början på den industriella revolutionen, då britterna plötsligt tvingades vara på fabriken i tid. Väckarna var i praktiken mänskliga väckarklockor som använde olika redskap – oftast långa stänger, käppar eller blåsrör – till att väcka arbetarna på morgonen. Jobbet började försvinna på 1920-talet men i industristaden Manchester fanns väckare ända fram på 1950-talet. Foto: Wikimedia.
Först med kylskåpets och frysens spridning efter andra världskriget fick de sista iskarlarna lägga sin såg på hyllan. Tills dess hade arméer av iskarlar försett stora delar av världen med is, som skars ut i frusna sjöar. Försäljning av is var framförallt stort i Norge, varifrån 500 000 ton is exporterades i slutet av 1890-talet. Foto: Wikimedia.
Före uppfinnandet av radarn tvingades militären sätta sin tillit till soldater med skarp hörsel, när de ville undersöka om fientliga flygplan var på väg. Soldaterna använde bland annat så kallade akustiska speglar och andra apparater för att lyssna sig fram till motorljud från fienden. De finkänsliga öronen blev överflödiga efter andra världskriget. Foto: Wikimedia.
Nästan alla europeiska storstäder hade en armé av råttfångare. Deras uppgift var att tunna ut de enorma råttpopulationerna och därmed förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Jobbet var förknippat med stor fara då råttorna ofta fångades med händerna, även om några råttfångare också använde fällor och små hundar. Foto: Wikimedia
Fram till införandet av elektriska lyktstolpar gick lykttändaren runt på stadens gator och tände lyktorna manuellt. Före elektricitetens utbredning brann lyktstolparna med olja, gas eller stearinljus, och lykttändaren använde en lång käpp med en brinnande veke till att tända lyktan. På morgonen gick samma man runt och släkte lyktstolparna. Foto: Wikimedia
Nu för tiden transporteras timmer i stora lastbilar. Men innan vi hade våra dagars teknik och infrastruktur skickades timmer till sågverken via floder. Timmerdrivarens uppgift var att dirigera timret i rätt riktning och se till att träet kom fram till rätt ställe. Foto: Wikimedia
1878 blev amerikanska Emma Nutt världens första växeltelefonist. Hon och de tusentals efterföljande växeltelefonisterna var hjärtat i all telefonkommunikation, fram till att den tekniska utvecklingen gjorde dem arbetslösa. Deras uppgift var att alla uppringningar hamnade hos rätt mottagare – och den uppgiften utförde de plikttroget till omkring 1960-talet. Foto: Wikimedia.
Liktjuvar hade sin storhetstid på 1800-talet där de hyrdes att skaffa färska lik till universiteten. Här kunde de medicinstudenterna dissekera och studera liken som annars var mycket svåra att få fatt i på laglig väg. Liktjuvar försvann i praktiken på 1830-talet då en ny lag tillät britterna att donera sina anhörigas kroppar till vetenskapen. Foto: Wikimedia
På 1800-talet gav flera amerikanske fabriksägare lov till att deras arbetare fick anställa en högläsare. Syftet var att underhålla arbetarna som utförde manuellt enformigt arbete. Lönen för högläsarna samlades in bland arbetarna. Läsmaterialet kunde antingen vara en bok eller en tidning – ofta med anknytning till den politiska vänstern eller fackföreningarna. Den sista kända högläsaren i USA fick sparken 1931. Foto: Wikimedia