Jobb: Säregna historiska sysselsättningar
Forntidens människor skulle givetvis förvånas över moderna jobb som datorprogrammerare och mackbiträde. På samma sätt har det genom historien funnits arbeten som tidigare gav stor prestige men som i dag ter sig besynnerliga. Här är tio av dem.

Den grekiska gymnasiarkernas jobb bestod i att tvätta brottare och andra atleter och smörja dem med olja. Därefter skulle de göra rent i arenan. Det var en enorm prestige förbunden med jobbet, som var förbehållet överklassen.
1:a jobbet: Gymnasiark
Det var ett smutsigt arbete att vara gymnasiark i forntidens Grekland.
Jobbet bestod i att tvätta brottare och andra atleter och smörja dem med olja. Efterföljande rengöring av arenan var också en av uppgifterna.
Eftersom atletiska sporter och då särskilt brottning emellertid var så väl ansedda i det forngrekiska samhället, var det en enorm prestige förbunden med att vara gymnasiark, faktiskt så stor prestige att arbetet var förbehållet överklassen, som heller inte fick någon lön för arbetet. Gymnasiarkerna skulle i stället vara tillräckligt välsituerade för att kunna betala för alla brottningsmatchens kostnader ur egen ficka.
2:a jobbet: Armhåleplockare
Medborgare som tillhörde den mer välsituerade delen av forntidens grekiska medelklass var mycket medvetna om personlig hygien. De visste att armhålorna kunde utsända skarpa dunster efter en dags aktiviteter i sommarvärmen, och att detta problem kunde avhjälpas genom att avlägsna hårväxten.
Därför gick man med jämna mellanrum till armhåleplockare, som var en yrkesgrupp som såg till att man kunde umgås med andra utan störande lukter.
3:e jobbet: Delator
I de romerska städerna fanns det delatorer, vilkas enda uppgift var att skvallra om stadens invånare . Det var inte något respekterat arbete, men det kunde vara mycket inkomstbringande.
Informanterna fick antingen en fast summa för varje upplysning eller en procentandel av de böter som lagöverträdaren skulle betala till statskassan.
Delatorerna förföljde därför typiskt nog rika medborgare, hos vilka det fanns pengar att hämta, och historien visar att detta system speciellt användes av kejsare som Nero och Domitianus, som redan hade ett ansträngt förhållande till denna del av samhället.
4:e jobbet: Urinator
I hamnstaden Ostia i det gamla Rom fanns det en grupp dykare, som kunde gå ända ned till 30 meters djup. Med sig hade de en klocka med luft och inget annat. Denne specialdykare kallades urinator, vilket man tror beror på att trycket mot kroppen på det stora djupet gjorde att dykarna kissade mycket.
Man hyste stor respekt för urinatorerna, för de hade ett ytterst farligt yrke, och det var därför också särdeles välbetalt. Av samma skäl utnyttjades urinatorer mest, när man skulle bärga dyrbar last från ett sjunket skepp eller liknande.