Historien bakom årets ord 2022: ”Gaslighting” kom till i en teaterrysare
”Vad ni ser och vad ni läser är inte vad som händer”, sa Donald Trump år 2018. Därmed trängde han in till själva kärnan av det engelska ordet gaslighting, psykisk manipulation av människor. Ordet härrör från år 1938, då en hårresande teaterrysare hade premiär i London.
År 1940 hade filmen Gasljus premiär. Manipulationen på vita duken satte skräck i biopubliken.
Spänningen var påtaglig bland människorna som tagit plats på plyschsätena i Londons viktorianska Richmond Theatre när ridån för första gången gick upp för pjäsen Gasljus (Gas light) den 5 december 1938.
Publiken följde andlöst med när föreställningens huvudkaraktär försökte få sin hustru i pjäsen att tro att hon var förvirrad och inte kunde lita på sina egna sinnen.
Pjäsen, skriven av den brittiske författaren Patrick Hamilton, spelades i ett halvår och blev så populär att två filmbolag spelade in filmer baserade på den.
År 1941 gick ridån upp för Broadwayversionen, Angel Street. Med sina 1 295 föreställningar blev den amerikanska uppsättningen den som spelats längst på den berömda teatergatan.
Gasljus inflytande sträckte sig dock långt utanför både scenen och vita duken. Pjäsens beskrivning av raffinerad och ondsint manipulation kom åt en blottad nerv hos publiken. Snart började titeln användas som en beskrivning av dold manipulation av människor, och senare även inom politiken.
Publiken strömmade till för att uppleva den otäcka manipulationen när Gasljus visades år 1938.
Mystiska ljud ovanifrån
Pjäsens handling är enkel. Medelklassparet Jack och Bella Manningham tycks vara lyckligt gifta när Jack utan förklaring vid upprepade tillfällen försvinner från parets lägenhet i flera timmar i sträck.
Jacks försvinnande gör Bella orolig, inte minst för att hans frånvaro alltid följs av oroande upplevelser, till exempel ljudet av steg i den obebodda lägenheten ovanför det äkta parets hem och gasljuset som av någon oförklarlig anledning tänds.
De skrämmande händelserna börjar alltid med att lägenhetens gasljus fladdrar. När Bella berättar för Jack om sina upplevelser blir han irriterad på henne. Det måste vara en psykisk sjukdom som får henne att se och höra saker som inte finns, säger han.
Med hjälp av en polis inser dock Bella att det är Jack som ligger bakom de skrämmande händelserna. Syftet är att få henne att tro att hon är psykiskt labil, så att han kan genomföra sin makabra plan att komma över ett arv.
Filmversionen, som hade premiär år 1940, förde ut Gasljus till en stor publik, och det var uppenbarligen många som identifierade sig med den kvinnliga huvudrollen.
Kvällstidningen Miami News skrev i en notis att skilsmässoansökningar som skickades in till den lokala domstolen speglade ”inflytande av den film vars handling har med psykiatri att göra, och i synnerhet av det slag som beskriver hur en man försöker övertyga sin hustru om att hon är galen”.
Åtskilliga kvinnor anklagade sina män för att göra saker som syftade till att ingjuta fruktan för psykisk sjukdom. Minst en av dem hävdade att hennes man ”gav henne gasljusbehandlingen”, stod det i tidningen.
På 1950-talet spreds uttrycket från rättsprotokoll till amerikanernas vardagsrum. I ett avsnitt av komediserien The George Burns and Gracie Allen Show uppmanar en av huvudpersonerna en annan av karaktärerna att ”ge honom gasljusbehandlingen”.
Ordet gaslighting vann i konkurrens med ord som ”oligark”.
Gaslighting blev årets ord
Kandidaterna var många när det amerikanska ordboksförlaget Merriam-Webster traditionsenligt korade årets ord. På förlaget var man emellertid säkra på sin sak: Ordet gaslighting beskrev tidsandan år 2022 bäst.
Varje år korar det amerikanska ordboksförlaget Merriam-Webster det ord som under det gånga året har spelat den mest framträdande rollen i den offentliga debatten.
”Blogg”, ”feminism” och ”pandemi” är några tidigare vinnare.
År 2022 vann gaslighting. Sökningarna på ordet på förlagets webbplats ökade med hela 1 740 procent jämfört med året innan.
”I denna tid av desinformation med falska nyheter, konspirationsteorier och Twittertroll framstår gaslighting som ett ord som överensstämmer med tiden”, skrev förlaget i motivationen av valet. Några av de starkaste konkurrenterna var ”oligark”, ”omikron” och ”HBTQIA”.
På 1960-talet letade sig gaslighting in i facklitteraturen. I den kanadensisk-amerikanske antropologen Anthony F. C. Wallaces bok Culture and personality från år 1961 används ordet för första gången som ett verb med betydelsen ”att manipulera in en frisk person i en psykos genom att tolka personens agerande som symptomatiskt för allvarlig psykisk sjukdom”.
Under de följande åren användes ordet frekvent om psykiska övergrepp inom äktenskapet och andra nära relationer.
Clinton manipulerade sin motståndare
År 1995 dök begreppet upp på den politiska arenan. I en text i New York Times använde krönikören Maureen Dowd beteckningen om den dåvarande presidenten Bill Clintons sätt att behandla sin ärkefiende Newt Gingrich, republikanernas hetlevrade talman i representanthuset.
Med subtila provokationer försökte Clinton få Gingrich att tappa humöret och framstå som instabil, menade Dowd.
Åtskilliga kvinnor anklagade sina män för att göra saker som syftade till att ingjuta fruktan för psykisk sjukdom
I och med Donald Trumps kandidatur till presidentvalet år 2016 fick ordet brett genomslag. Både som kandidat och sedan som president utmanade Trump amerikanernas verklighetsuppfattning.
År 2016 förnekade han till exempel bestämt att han drivit med Serge F. Kovaleski, en journalist från New York Times med en funktionsvariation. ”Det skulle jag aldrig göra”, hävdade Trump indignerat, trots att episoden var fritt tillgänglig för allmänheten att se på bland annat videoplattformen Youtube.
”Donald Trump gaslightar Amerika”, stod det i tidskriften Teen Vogue.
Under ett tal till en samling krigsveteraner två år senare löpte Trump linan ut: ”Vad ni ser och vad ni läser är inte vad som händer”, sa Trump till åhörarna, en kommentar som hade kunnat vara en av huvudkaraktären Jack Manninghams repliker i pjäsen Gasljus.
Trump är visserligen inte längre president, men uttrycket är ändå högst relevant. Utmaningen av motståndarens verklighetsuppfattning är en effektiv teknik och sedan den breda lanseringen av artificiella intelligenser, som kan skapa falska bilder och videor, är fenomenet gaslighting mer aktuellt än någonsin.