Hamburgarens historia inleddes för drygt 260 år sedan. Ordet ”hamburgare” förekommer för första gången i den engelska kokboken The art of cookery, made plain and easy från år 1747. Bokens författare, Hannah Glasse, avsåg emellertid inte nötfärsbiffar, utan använde i stället beteckningen om en korv bestående av malet kött, vitlök och rom.
Innan korven knöts skulle den kryddas med salt, peppar, kryddnejlika, muskotnöt och vinäger. För att utveckla en riktigt rökig smak skulle Glasses Hamburgh sausages bakas en vecka i husets skorsten. Hon rekommenderade att hamburgerkorven serverades på en skiva bröd.
Glasse skrev sin kokbok för att hon hade ont om pengar och hon kopierade en hel del recept, men boken sålde ändå bra. Den var framför allt riktad till finare fruar, som skulle instruera sin tjänarstab i matlagning.
Idén till den skorstensbakade korven lär hon ha fått från tyska immigranter som bosatt sig i England. Hamburgerkorven blev emellertid aldrig någon succé. Därför måste den moderna hamburgarens ursprung sökas på annat håll än i England. Som namnet hamburgare antyder spelade den tyska staden Hamburg en viktig roll.