Photograph by Ludo29 & Rama/Wikimedia Commons

Franska revolutionen införde 10-dagarsvecka

Decimaltid och fruktmånaden! Fransmännen kliade sig i huvudet, när revolutionskalendern infördes 1793. Somliga köpte ett ur för att hålla reda på om det var veckans första, andra eller tionde dag.

Frankrikes nya kalender innehöll obegripliga datum som den 16:e blomstringen i andra frihetsåret. Fransmännen kliade sig i huvudet, för landets nya månader var svåra att lära sig – namn som floréal (blomstring) och fructidor (fruktmånad) gav endast en vag antydan om när de inföll under året.

Franska revolutionens kalender var extra svår, eftersom månaderna inleddes vid andra tidpunkter än de gamla, välkända månaderna. Första dagen i månaden ventôse (vinden) inföll till exempel kring den 20 februari.

Galenskapen berodde på att Frankrikes nya lagstiftande församling – ledd av rabiata personer som Maximilien Robespierre och Jean-Paul Marat – ville göra upp med allt som genomsyrades av religion.

I Frankrikes gamla almanacka hade årets dagar haft namn efter ett helgon, till exempel inföll Jungfru Marias utkorelse den 8 december – till minne av Jungfru Marias obefläckade avlelse. Katolskt nonsens av det slaget skulle enligt revolutionärerna ersättas av upplysningstidens kunskap.

Frankrikes elituniversitet École normale supérieure uppstod efter revolutionen. Över dörren står att skoldekretet utfärdades ”år tre efter revolutionen och på den 9:e dagen i Brumaire (dimmånaden, red.) ”.

© Ordifana75/Wikimedia Commons

Decimaltid gav färre lediga dagar

Den lagstiftande församlingen införde år 1793 decimaltid, då allt kunde delas med 10. I stället för 24 timmar fick dygnet endast 10 timmar, men dessa var något längre än de gamla, för de bestod av 100 minuter, som i sin tur bestod av 100 sekunder.

Veckan fick tio dagar, som för enkelhets skull fick heta förstadagen, andradagen och så vidare, och alla månader bestod av 30 dagar.

Fransmännen var rasande, för reformen innebar att de var tvungna att vänta nio dagar på veckans enda lediga dag, och så tog det evigheter att lära sig de nya månaderna och det nya sättet att räkna tiden.

Revolutionens hjältar fick införa ett antal tidigare okända helgdagar – både för att gjuta olja på vågorna och för att få kalendern att stämma med solåret, vilket som bekant är 365 ¼ dygn.

År 1805, året efter att Napoleon blev kejsare, avskaffade han revolutionskalendern.