När professor Paul Pettitt vid Durham University i Storbritannien fick en förfrågan från amatörarkeologen Ben Bacon övervägde han först att ignorera den. Ben Bacon ansåg nämligen att han hittat bevis för att istidsjägarnas mer än 20 000 år gamla grottmålningar innehåller ett slags skriftspråk – ett osannolikt påstående, eftersom historiker är överens om att den tidigaste formen av skrift uppstod i Kina omkring 7000 före Kristus.
I dag är Paul Pettitt emellertid glad att han tog Ben Bacon på allvar, för otroligt nog visade det sig att amatörarkeologen hade rätt.
Tillsammans med en grupp arkeologer och historiker har Bacon identifierat grottmålningar från minst 400 grottor runt om i Europa, där dåtidens människor har använt prickar och streck som en form av skriftspråk.
”Undersökningarna visar att istidens jägare och samlare var de första som använde en systemisk kalender, med markörer för att notera information om stora begivenheter i dåtidens ekosystem”, förklarar Paul Pettitt.
Enligt forskarna utgör det system av prickar och streck som går igen på flera tusen grottmålningar ett månbaserat kalendersystem, som höll koll på bytesdjurens parningssäsonger.
Prickar och streck utgjorde kalender
På grottmålningar av istidsjägarnas bytesdjur fann gruppen märken i form av streck och prickar, som visade sig vara en månkalender, som avslöjade när de olika djuren hade sina parningssäsonger, medan ett Y-liknande tecken visade när de födde ungar.
”Vi kunde bevisa att dessa människor – som lämnade efter sig fantastisk konst i grottor i Lascaux (Frankrike) och Altamira (Spanien) – även lämnade efter sig ett kalendersystem, som med tiden kom att bli utbrett inom vår art”, säger Paul Pettitt.