7 dundertabbar i köp och sälj

1. Refuserade Pippi Långstrump

Vintern 1941 låg sjuåriga Karin sjuk i lunginflammation hemma i familjens lägenhet på Dalagatan i Stockholm. Hon bad då sin mor att berätta en saga. Händelsen hade knappast gått till histo­rien om inte modern hade hetat Astrid Lindgren. Sagan hon berättade handlade om en märklig ung flicka som kallades Pippi Långstrump.

Tre år senare skrev Astrid Lindgren ner sagan och när manuskriptet nådde Bonniers förlag tyckte förläggaren Gerard Bonnier att berättelsen var för kontroversiell och tackade nej.

Istället blev det Rabén & Sjögren som lät publicera Pippi Långstrump året därpå. I dag har boken översatts till 90 olika språk.

2. Vägrade betala för Mona Lisa

Konstnären Leonardo da Vinci fick i uppdrag av affärs­mannen Francesco del Giocondo att måla ett porträtt av hans hustru Lisa år 1503. Men arbetet drog ut på tiden.

När tavlan, senare känd som Mona Lisa, väl var färdig år 1507 var Giocondos tålamod slut. Han vägra­de betala för tavlan och Leo­nar­do tog den med sig när han flyttade till Frankrike 1516. Där köptes porträttet så småningom av kung Frans I.

Sedan dess har konstverket tillhört den franska staten och finns i dag att skåda på museet Louvren. Motivet räknas som ett av konstvärldens mest kända och reproducerade. Verket försäkrades inför en utställning 1962 till 100 miljoner dollar, vilket i dagens penningvärde motsvarar närmare fem miljarder kronor.

3. Gick miste om Amerikas skatter

När Christofer Columbus föddes i Genua­ 1451 var Europas handel med Asien mycket omfattande, men dyr. Europeiska makthavare försökte därför hitta en ny seglingsrutt direkt till Asien.

På 1480-talet började Columbus söka finansiärer för att utforska just en sådan ny handelsväg. Eftersom portugiserna länge försökt hitta en sjöväg till Indien gick frågan först till Portugals kung Johan II. Men kungens experter avrådde honom eftersom de insett att Columbus avståndsberäkningar var felaktiga.

Istället fick Columbus stöd av Spanien och korsade Atlanten med tre fartyg 1492. Seglatsen gav spanjorerna ett försprång i koloniseringen av den för européerna helt okända kontinenten Amerika. Under 1500-talet strömmade rikedomar därifrån till Spanien istället för till Portugal.

4. Nobbade telefonen

Under 1800-talet blev telegrafmeddelanden allt vanligare. Många uppfinnare började också på allvar intressera sig för möjligheterna att överföra ljud. 1876 lyckades den skotsk-kanadensiske uppfinnaren Alexander Graham Bell patentera en uppfinning som han kallade telefon.

En av Bells finansiärer tog därefter kontakt med Western Union, som hade byggt den första telegraflinjen i USA och dominerade telegrafindustrin stort. För 100 000 dollar erbjöds Western Union att få överta Bells patent på telefonen. Men företagets VD William Orton skrev till Bell att han inte kunde se telefonens kommersiella möjligheter.

Snart skulle Orton inse sitt misstag. Redan 1877 hade telefonen slagit sig in på marknaden och Bells patent blev dåtidens mest värdefulla.

5. Miste Coca-Cola-receptet

Kokabladets uppiggande effekt hade länge varit känd i Sydamerikas men 1885 skapade apotekaren John Pemberton från Atlanta en egen variant innehållande alkohol, kokablad och extrakt från kolabönor.

Drycken blev populär, men ett alkoholförbud i staden tvingade Pemberton att förändra receptet. Genom att byta alkohol mot socker förvandlades koka-vinet till Coca-Cola. Affärsmannen Asa Candler såg tidigt dryckens potential och investerade i det nystartade företaget.

När Pemberton hastigt avled 1888 manövrerade Candler ut apotekarens alkoholiserade son Charley. Samma år började Candler sälja Coca-Cola på flaska.

6. Skapade första aktiebubblan

Det brittiska Söderhavskompaniet grundades år 1711 för att sköta handeln med spanska kolonier i Sydamerika. Samtidigt gick Storbritannien med i spanska tronföljdskriget för att skaffa sig monopol på denna handel.

Men kriget gick inte som tänkt och för att betala av på den växande statsskulden började regeringen sälja an­delar, aktier, i Söderhavskompaniet. Under några år fylldes den hårt an­strängda brittiska statskassan med pengar. 1720 kul­mi­ne­rade hysterin. I januari kostade en aktie i Söderhavskompaniet lite mer än 100 pund. I augusti passerade kursen 1 000 pund.

Men handeln med de spanska kolonierna var knappast lönsam och till slut började flera investerare sälja sina andelar, vilket ledde till att aktiekursen störtdök och ägarna förlorade stora summor pengar. Händelsen blev känd som Söderhavsbubblan.

7. Sålde Alaska till USA

På 1700-talet blev Alaska en del av det ryska tsardömet. Området utnyttjades framför allt av pälsjägare, men i takt med att priset på pälsar sjönk blev det allt mindre intressant.

Under 1800-talet expanderade både USA och den dåvarande brittiska kolonin Kanada fram till Nordamerikas västkust. Den ryske tsaren Alexander II ansåg att Alaska skulle bli svårt att försvara i händelse av krig. 1867 beslutade han därför att sälja området till USA. Men inte heller det skulle visa sig vara en enkel affär.

Intresset för området i norr var minst sagt svalt. När den amerikanska kongressen slutligen godkände Alaskaköpet för cirka 7 miljoner dollar – motsvarande 4,74 dollar per kvadratkilometer – kallades det dårskap i övriga landet.

Länge ansågs köpet av Alaska som en dålig affär för USA:s del. Vändningen kom när naturresurser som guld, olja och naturgas upptäcktes i området. I dag genererar Alaska varje år miljardintäkter till den amerikans­ka statskassan. Sedan 1959 är området en av USA:s delstater.