Vann Sverige på förlusten 1809?
Hur påverkades Sveriges ekonomi av att Ryssland erövrade Finland 1809? Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia, ser en del fördelar.
Björneborgare på marsch under finska kriget 1808–09.
Förlusten av Finland 1809 innebar att Sverige gick miste om en bra bit över en halv miljon invånare och mycket land. Skattemässigt betydde det ett kraftigt avbräck för statskassan.
Men förlusten innebar också att Sverige slapp dras in i nya krig med Ryssland eller andra länder. Långsiktigt innebar den att Sverige under lång tid framåt kom att hålla sig till en neutralitetspolitik – ja, ända in i våra dagar.
Genom att stå utanför de två stora världskrigen – som vi annars knappast hade kunnat värja oss mot – slapp vi massförstörelse och folkminskning. Efter andra världskriget blev Sverige ett av världens rikaste länder. Kanske hörde allt detta samman?
Vände Sverige västerut
En viktig förändring som förlusten av den östra rikshalvan bidrog till var en viss förskjutning av det svenska handelsintresset bort från Östersjön och mot väst istället. Denna tyngdpunktsförskjutning hade säkert många viktiga följdverkningar.
När väl den industriella utvecklingen tog fart i vårt land från 1850-talet riktade den sig i första hand mot de snabbt växande industriella länderna i Västeuropa. Inte minst Storbritanniens efterfrågan på timmer, plankor, järn och stål betydde här mycket.
En sådan utveckling kanske hade satt fart i alla fall. Men möjligen hade då mera av handel och sjöfart istället riktats mot Ryssland och S:t Petersburg.
Här var tillväxten inte så omfattande som i Västeuropa och efterfrågan på svenska råvaror inte så stark. Följden kanske hade blivit en lägre tillväxt och att vår industrialisering senarelagts.
Publicerad i Populär Historia 12/2011