Den 22 juli 1833 godkände det brittiska parlamentet en lag som förbjöd slaveri.
Beslutet ledde till jubel bland de cirka 800 000 slavarna i de brittiska kolonierna. Slavägarna å sin sida kände att de i ett slag berövats sina ägodelar.
Den nya lagen hade dock tagit hänsyn till slavägarnas förlust och erbjöd ekonomisk kompensation för de slavar som frigavs. Omkring 47 000 slavägare mottog sammanlagt ett belopp motsvarande cirka 22 miljarder kronor i dagens penningvärde.
Banker lånade ut till regeringen
Det enorma beloppet utgjorde cirka 40 procent av den brittiska statens årliga budget, och staten fick ta lån från ett flertal banker för att ha råd med kompensationen – lån som inte var färdigbetalda förrän 2015.
Omkring hälften av pengarna gick till 3 000 slavägare som var bosatta i England, medan den andra hälften delades mellan cirka 44 000 slavägare i kolonierna.
Mest pengar fick politikern och affärsmannen John Gladstone, som erhöll motsvarande cirka 120 miljoner kronor i dagens penningvärde för de 2 508 slavarna på hans nio plantager i Karibien.
VIDEO: Varför avskaffade britterna slaveriet?
Inga pengar till slavarna
Medan slavägarna fick massor med pengar kompenserades slavarna på socker-, bomulls- och tobaksplantagerna aldrig för sin tid i träldom.
År 2013 upprättade CARICOM – en karibisk motsvarighet till EU – en kommission, vars mål är att få europeiska länder att kompensera för utnyttjandet av slavar.
Kommissionen uppmanar Europas regeringar att bland annat be formellt om ursäkt för exploateringen av slavar, efterskänka de karibiska ländernas skulder och hjälpa till att höja utbildningsnivån i Karibien. År utfärdade Nederländernas premiärminister en formell ursäkt för det förflutna, men de flesta andra EU-länder har ännu inte hörsammat uppmaningen.
