Utvandrarna på riktigt
Det tog över tio år, men nu är släktforskaren Bodil Stefansson klar med sin bok om de första svenskarna som kom till Karl Oskar och Kristinas trakter i Minnesota.
Bodil Stefansson.
Sommaren 1948 tillbringade Vilhelm Moberg några veckor i Chisago county, Minnesota för att samla material för sin kommande romansvit om utvandringen från Sverige. På en tidningsredaktion fick han hjälp att hitta en svensk kyrkogård, Glader cemetery, vid en sjö med indiannamnet Ki-Chi-Saga.
Efter mycket letande fann han den helt överväxta kyrkogården med några av de allra tidigaste svenska emigranternas gravstenar. ”Här ska jag begrava Karl Oskar och Kristina” påstås han ha sagt. Och så blev det också.
Glader utvandrade till Ki-Chi-Saga
2007, nästan 60 år senare, stod Bodil Stefansson på samma plats tillsammans med sin man Ingvar Malmberg. Något år tidigare hade Bodil börjat intressera sig för ett emigrantöde i sin mans släkt.
– Min man hade berättat för mig om sin morfars farfars bror, Anders Peter Glader från Furuby socken i Kronobergs län, som hade emigrerat till Ki-Chi-Saga. Jag tyckte det lät jättespännande och började undersöka det, säger Bodil Stefansson.
Hon fick kontakt med två lokalhistoriker i trakten, Earl Leaf och Robert Porter, bägge med stora kunskaper om den svenska invandringen till området. Bodils frågor var så många att de till sist bjöd in henne och Ingvar att hälsa på.
Så hamnade de på Glader cemetery, där Anders Peter Glader, hans fru Elin och många andra släktingar till Ingvar låg begravda.
Postkontoret i Chisago City.
– Kyrkogården var i mycket bättre skick än när Vilhelm Moberg besökte den. Efter utvandrarsviten är den numera ett vanligt besöksmål för turister.
Från Småland till Chisago
Under resantill USA 2007 samlade hon mycket arkivmaterial och berättelser och under de kommande åren började en bok att ta form.
Nu har den kommit ut, med titeln En man som hetade Glader. Bokens 38 kapitel på nära 400 sidor har hon lagt upp på ungefär samma sätt som Moberg byggde sin utvandrarsvit. Först livet i Småland, sedan den mödosamma färden till det nya landet och till sist berättelserna om hur det gick för nybyggarna i Chisago county.
Boken börjar med Gladers förfäder och det småländska livet på 1600- och 1700-talen. Sedan gör berättelsens centralgestalter, Anders Peter Glader och hans hustru Elin, entré.
Lämnade Sverige 1853
De tillhörde de tidiga svenska utvandrarna och lämnade tillsammans med sina barn det gamla landet redan 1853, långt innan den stora svenska emigrantvågen. Efter en fem månader lång och mödosam seglats med svält och umbäranden kom de fram till Minnesota där de slog ner sina bopålar.
Liv Ullman och Max von Sydow i Jan Troells filmatisering av Vilhelm Mobergs Utvandrarna.
Läsaren får sedan följa familjens liv, men också många andra människors öden. I de sista kapitlen har det amerikanska inbördeskriget brutit ut, ett krig där Gladers söner deltog.
Verkligheten bakom "Utvandrarna"
Boken kan närmast liknas vid ett dokumentärt collage över verkligheten bakom Mobergs romanverk. Bodil Stefansson har använt en uppsjö av källor, varav flera är relativt okända. Bland mycket annat har hon använt bandinspelningar med emigrantintervjuer.
Forskandet i släkten Glader har inte bara resulterat i en bok. Nya band har knutits över Atlanten och i somras fick Bodil och Ingvar besök i Sverige av en sonsons sonson till Anders Peter Glader.
– Det var sannolikt den första släkting med efternamnet Glader som kommit tillbaka till platsen Anders Peter Glader lämnade 1853.
Det finns stoff för en uppföljare, tror Bodil.
– Gladers barn spreds över den amerikanska kontinenten och jag har en hel del material om senare generationer, efter 1860-talet då boken slutar. Men skriver jag en fortsättning så blir nästa bok mindre än denna.
Publicerad i Släkthistoria 1/2018