Imageselect, History archive
Hürrem, sultan, Ukraina

Ukrainsk haremsslav blev sultanens kejsarinna

Hon kidnappades som slavflicka från Ukraina och slutade som den mäktigaste kvinnan i Osmanska riket. Sultanen Süleyman älskade nämligen kvinnor – och ingen kunde tillfredsställa honom som Hürrem.

Året är 1520 och nervositeten är olidlig för 17-åriga Hürrem, som körs i guldkaret genom Konstantinopels gator, på väg mot sultanens residens Topkapi. Varför har just hon blivit utvald bland hundratals vackra konkubiner att besöka den store sultanen Süleyman? Hürrem förstår inte. Många av kvinnorna i hans harem är vackrare än hon.

”Hon är ung, inte särskilt vacker, men full av liv”, skrev en venetiansk diplomat om konkubinen. Enligt ryktena var det sultanen själv som velat träffa Hürrem efter att ha blivit betagen av hennes leende och strålande röda hår.

”Hon är ung, inte särskilt vacker, men full av liv.” Venetiansk diplomat om Hürrem

Hürrem drar undan gardinen och tittar ut på de vackra gatorna i Europas största och mest storslagna stad, som hon bara motvilligt kallar sitt hem. För fyra år sedan blev hon bortförd från sitt hemland, Rutenien (vår tids Ukraina), av en grupp krimtatarer och såldes därefter som en enkel slav. Inte ens hennes namn var hennes eget. Sitt nya namn fick hon i haremet på grund av av sitt goda humör, Hürrem, ”den gladlynta”.

Nu ska Hürrem träffa en av världens mäktigaste män, och hon är väl förberedd. Som sultanens konkubin har hon utbildats i kärlekens konst. Hennes förmåga att tillfredsställa sultanen är avgörande för om han ska vilja träffa henne igen – och kanske en vacker dag göra henne gravid. Allt som har hänt henne under de senaste fyra åren har haft denna stund som mål.

Harem, konkubin

När nya konkubiner anlände till haremet undersöktes de noga för att se om de hade några skönhetsfel.

© Oil Paintings Gallery

Liderlig sultan förlustade sig i haremet

Süleyman I var Osmanska rikets längst sittande sultan. Han säkrade sig ett evigt rykte genom att erövra stora landområden (dagens Irak, Serbien och Ungern) och var en skicklig diplomat – och så älskade han kvinnor.

De venetianska diplomaterna i Konstantinopel konstaterade att sultanen var ”särskilt vällustig” och ofta fick nattliga besök från sitt harem, som låg i det gamla palatset Eski saray. Därmed infriade Süleyman alla osmaners förväntningar. En sultan skulle nämligen omge sig med konkubiner och avla så många söner som möjligt. Han fick dock aldrig gifta sig, eftersom en hustru riskerade att försämra hans omdöme.

Konkubinerna var unga jungfrur som blivit bortrövade från sina familjer i avlägset belägna områden och förts till Konstantinopel som gåvor till sultanen. I och med det lade de sitt tidigare liv bakom sig. De tvångskonverterades till islam, skulle tala turkiska och fick lära sig osmanska traditioner.

För en konkubin var det en ära att kallas till sultanens gemak, en gunst som flera av kvinnorna i Süleymans harem fick – tills natten då Hürrem besökte honom.

Harem, kvinnor

Haremet utgjordes av hundratals kvinnor. Långt ifrån alla fick emellertid äran att bjudas in till sultanens sovrum.

© Invaluable

En son räckte inte för sultanen

Hürrems första möte med Süleyman gick så bra att sultanen om och om igen ville träffa henne i sitt sovrum, där de bland annat njöt av sin gemensamma kärlek till poesi. Tretton månader senare födde hon sonen Mehmet. Som mor till en prins tillhörde Hürrem nu eliten i palatset. Hon installerades därför i nya, luxuösa gemak med egna tjänare.

Mehmet var emellertid inte först i raden som tronarvinge. Den äran tillföll Süleymans äldste son Mustafa, som sultanen fått med konkubinen Mahidevran. Barnadödligheten var dock hög, så det förväntades att Süleyman skaffade flera söner med andra kvinnor. En konkubin fick nämligen bara föda en son. När hon väl blivit gravid fick hon inte längre vara tillsammans med sultanen.

Då inträffade det anmärkningsvärda att sultanen ville att Hürrem skulle besöka hans gemak igen.

Hürrem, Süleyman

Hürrem och Süleyman delade bland annat en passion för konst och musik.

© Christie’s

Hürrem konkurrerade ut sin rival

Mellan åren 1521 och 1526 gav Hürrem sultanen tre söner, Mehmet, Selim och Abdullah samt dottern Mihrimah. De många barnen bekräftade den misstanke som många länge hyst: Tvärtemot rikets tradition hade sultan Süleyman I blivit monogam.

Den utvecklingen tilltalade inte Mahidevran, som märkte att hon och hennes son förlorade status och inflytande. Under många år hade Süleyman behandlat henne väl, men nu fick Hürrem all hans uppmärksamhet.

Mahidevran var rädd att hennes konkurrent skulle övertala sultanen att sätta hennes barn framför tronföljaren Mustafa – eller kanske till och med röja honom ur vägen. I många år gav de två kvinnorna varandra iskalla blickar, tills svartsjukan slutligen blev för mycket för Mahidevran. Hon kastade sig över Hürrem, slet sönder hennes kläder och rev henne i ansiktet.

”Säg till sultanen att jag med mitt sönderrivna ansikte inte är värdig att befinna mig i hans närhet.” Hürrem, efter att ha attackerats av sin rival Mahidevran

När sultanen senare sände bud efter Hürrem ville hon inte träffa honom.

”Säg till sultanen att jag med mitt sönderrivna ansikte inte är värdig att befinna mig i hans närhet”, sa hon till eunucken som kom med sultanens inbjudan. Süleyman befallde emellertid henne att ändå komma och när han frågade hur hon fått sina sår berättade hon att det var Mahidevran som gett henne dem.

Süleyman konfronterade Mahidevran med beskyllningen. Hon erkände vad hon gjort och tillade att Hürrem hade förtjänat angreppet. Det gjorde sultanen arg. Han förvisade både henne och hennes son till regionen Manisa, långt bort från Konstantinopel.

Süleyman I, sultan

Med sina 46 år på tronen var Süleyman I den sultan som regerade Osmanska riket under längst tid. Hans regeringsperiod räknas som en gyllene epok för riket.

© Kunsthistorisches Museum

Elaka rykten om Hürrem Sultana

År 1534 hade Hürrem fött sultanen ytterligare två söner. Hennes ställning som sultanens favorit cementerades ytterligare när Süleyman valde att gifta sig med henne. Äktenskapet saknade motstycke. Den spektakulära nyheten uppmärksammades långt utanför Osmanska rikets gränser.

”Det har hänt något extraordinärt. Sultanen har tagit sig en kejsarinna, en slavinna från Ryssland”, rapporterade ett sändebud från stadsstaten Genua. ”Alla talar om bröllopet, men ingen kan säga vad det kommer att innebära.”

Därefter flyttade Hürrem in i sultanens palats och blev den första i Osmanska rikets historia som fick titeln Haseki Sultan, ”sultanens närmaste”. Hon fick även namnet Hürrem Sultana, vilket visade att hon nu var en del av sultanens dynasti. Det utgjorde ett dramatiskt brott med traditionen, eftersom kvinnor normalt inte hade någonting med politiken att göra. Nu var emellertid Hürrem en del av Osmanska rikets innersta maktkrets.

Under en lång tid deltog hon i möten om rikets framtid och hon lät uppföra skolor, moskéer och härbärgen i Konstantinopel. När Süleyman var bortrest fungerade hon som hans ställföreträdare, och hon var en hängiven maka som skickade honom längtansfulla brev.

”Dag och natt brinner jag i sorgens eld på grund av avståndet från dig”, skrev hon till sultanen, som svarade: ”Mitt hjärta är fullt av sorg, mina ögon fylls av tårar. Jag är din älskare. Du ger mig glädje.”

”Hela hovet avskyr henne, men eftersom sultanen älskar henne vågar ingen säga det högt.” Den venetianske diplomaten Luigi Bassano om Hürrem

Det var emellertid inte alla som trodde på parets kärlek. Sedan tronföljaren Mustafa och hans mor skickats bort från palatset hade det gått rykten om Hürrems inflytande, som många av sultanens traditionella rådgivare fann skandalöst.

”De säger att hon har förhäxat honom”, skrev den venetianske diplomaten Luigi Bassano. ”Hela hovet avskyr henne, men eftersom sultanen älskar henne vågar ingen säga det högt.”

Inte minst inom sultanens elitkår janitsjarerna jäste missnöjet. Janitsjarerna älskade Mustafa, som redan hade visat prov på att han var en skicklig krigare, som var beredd att strida vid fronten. De befarade att Hürrem skulle få sultanen att i stället utse en av hennes egna söner till tronföljare.

Janitsjarernas trohet mot Mustafa gick så långt att de år 1552 öppet svor honom sin trohet och kysste hans hand. Rykten om att de tillsammans planerade ett uppror mot sultanen florerade. Süleyman avfärdade dock historien som ett rent påhitt.

”Gud förbjude att min Mustafa skulle våga sig på en sådan fräckhet och göra något så oklokt så länge jag lever”, sa han. Sannolikt grodde emellertid tvivlet ändå i sultanens sinne.

Filantrop eller hänsynslös manipulatör?

Ända sedan Hürrem släpptes in i sultanens sovrum har debatten rasat om hur en slavinna lyckades ta sig upp i Osmanska rikets absoluta topp.

Hürrem, sultan
© Christie’s

Osjälvisk filantrop

Hürrem Sultana drevs av kärleken till sin man, sin familj och det osmanska folket.

  • Staden blomstrade under henne
    Runtom i Konstantinopel startade Hürrem soppkök och härbärgen. Hennes mest betydelsefulla byggnadsverk var Haseki Sultan-komplexet, som uppfördes i stadens distrikt för kvinnliga handlare. I komplexet startades med tiden en offentlig grundskola för både pojkar och flickor.

  • De svaga skulle behandlas väl
    Enligt kejsarinnan var ett sunt sinne lika viktigt som en sund kropp. Därför införde hon ett dekret om att lärare skulle umgås med sina elever som om de vore deras egna barn. Sjukhuspersonalen skulle behandla patienterna som nära vänner.

Hürrem, sultan
© Asar Studios/Imageselect

Iskall manipulatör

Kejsarinnan skydde inga medel i kampen för att föra sig själv och sina barn till den osmanska hierarkins topp.

  • Konkurrenter slängdes ut
    År 1526 fick sultanen två ryska jungfrur. ”När de kom till palatset blev hans konkubin olycklig och kastade sig gråtande till marken”, skrev en venetiansk diplomat. Till allas förvåning gjorde Süleyman Hürrem till lags och skickade iväg jungfrurna.

  • Storvesir kvävdes i sin säng
    Ibrahim Pasha var Süleymans storvesir åren 1523–1536. De hade varit vänner sedan barndomen, men Hürrem var inte bekväm med deras vänskap. Efter att Ibrahim uttryckt sympati för Hürrems rival Mahidevran gav sultanen order om att Ibrahim skulle strypas.

Sultanen avrättade sig egen son

År 1553 hade Süleyman övertalats till att återvända till slagfältet och dra i krig mot safaviddynastin i dagens Iran.

Tronföljaren Mustafa deltog med sin egen armé. Under fälttåget skrev sultanens storvesir Rüstem Pasha till Mustafa och frågade om han ville ansluta sin armé till faderns. Till sultanen sa emellertid Pasha att tronföljaren planerade att döda honom.

När Mustafa kom till sultanens tält blev han överfallen och dödad av Süleymans vakter.

Mustafas död sände chockvågor genom Osmanska riket och janitsjarerna gjorde öppet uppror. Först när sultanen hade bannlyst Rüstem Pasha och gett soldaterna en stor löneförhöjning blev det lugnt i leden.

Mustafa, sultan, mord

Historikerna är ense om att det var Süleymans storvesir Rüstem Pasha som övertalade sultanen att döda sin son.

© Noël Hallé/Wikimedia Commons

Det gick dock rykten om att Hürrem legat bakom tronföljarens död, att hon slagit sig samman med Rüstem Pasha för att se till att hennes söner skulle få makten. Rüstem Pasha, som var född på Balkan, hade liksom Hürrem tvingats till Konstantinopel. I många år hade hon hjälpt honom, bland annat genom att arrangera äktenskapet mellan honom och sultanens och Hürrems enda dotter.

”Du tillät ord från en rysk häxa i dina öron”, skrev den kvinnliga diktaren Nisayi och lyfte därmed fram något som många i samtiden tänkte.

Än i dag, 500 år senare, har emellertid ingen kunnat bevisa att Hürrem hade ett finger med i spelet om tronföljden efter Süleyman.

Kvinnorna tog makten i sultanens palats

Före Hürrem kunde en osmansk kvinna inte uppnå något större än att bli mor till en av sultanens söner, men efter Hürrem inleddes en 120 år lång epok som skulle bli känd som ”kvinnornas sultanat”.

Mihrimah Sultan
© Pera Museum

Mihrimah Sultan: Dottern fortsatte sin mors arbete

Hürrems enda dotter Mihrimah gifte sig med storvesiren Rüstem Pasha. Hon var rådgivare åt sin far, sultan Süleyman I, och senare även åt sin bror, sultan Selim II. År 1566 förhindrade hon en svältkatastrof i republiken Ragusa (Dubrovnik) genom att skicka osmanskt spannmål till den krisdrabbade befolkningen.

Safiye Sultan
© DeviantArt/DungeonQueen

Safiye Sultan: Slav tog sig an utrikespolitiska frågor

Albanska Safiye blev konkubin som 13-åring och gifte sig i slutet av 1500-talet med sultan Murad III. Hon var djupt engagerad i rikets utrikespolitik och genom sin korrespondens med Europas mäktigaste härskare såg hon till att upprätthålla goda relationer.

Kösem Sultan
© Wikimedia Commons

Kösem Sultan: Kvinnlig sultan styrde i sönernas ställe

Murad IV blev sultan år 1623, medan han ännu var ett barn. Hans mor Kösem styrde i hans ställe och blev därmed den första kvinnliga sultanen. När Murad dog blev hans sexårige bror Ibrahim sultan, vilket innebar att Kösem obehindrat kunde sitta kvar. Hon innehade makten i 46 år.

Turhan Sultan
© Wikimedia Commons

Turhan Sultan: Maktstrid satte stopp för kvinnornas sultanat

Kösem Sultan mördades år 1651 efter en bitter maktstrid. Konkubinen Turhans son Mehmet IV blev sultan, men hon förblev medregent under hela hans liv. I och med hennes död år 1683 var kvinnornas sultanat över. Då blev storvesiren återigen sultanens närmaste rådgivare.

Hürrem startade ny våg

I och med Mustafas död hade Hürrem säkrat sin makt, varefter hon ägnade sig åt byggnation. Under de sista åren av sitt liv lät hon uppföra ett stort sjukhus vars like Konstantinopel aldrig tidigare skådat. Efter en längre tids sjukdom somnade hon in år 1558. Den sörjande Süleyman lät bygga ett imponerande mausoleum där Hürrem lades till vila och åtta år senare anslöt han sig till sin älskade.

Vid det laget var Selim den ende av parets söner som fortfarande levde, men med honom höll Osmanska rikets storhetstid på att ta slut. I eftervärlden fick Selim tillnamnet ”den berusade”. Under ett stort sjöslag mot Spanien och en rad italienska stadsstater vid Lepanto år 1571 förlorade han större delen av osmanernas flotta.

En sak hade dock Selim lärt sig av sin far Süleyman I: Även Selim gifte sig med en klok konkubin, Nurbanu, och inledde därmed en ny tid i vilken sultanernas kvinnor inte längre bara födde barn, utan hade stort politiskt inflytande.

Hürrem, sultan, grav, Istanbul

Hürrem Sultana ligger begravd i ett vackert mausoleum i den väldiga Süleymaniyemoskén i Istanbul. I lokalen intill vilar Süleyman I.

© Shutterstock