Sedan 1500-talet har svenska familjer samlats runt bordet på mårtensafton (den 10 november) för att äta gåsmiddag.
Traditionen är visserligen inte lika utbredd som påsk och jul, men det är ändå många svenskar som firar mårtensafton.
Seden kommer från en historia om en populär munk, som gömde sig bland gässen för att slippa bli utnämnd till biskop.
Läs hela historien och andra fakta om mårtensafton, både här i Sverige och i andra länder.
Varför äter vi gås på mårtensafton?
I dag är det framför allt i Skåne man firar mårtensafton med svartsoppa, gås och äppelkaka. Men förr i tiden firades dagen i hela Sverige.
Bakgrunden till firandet kan spåras ända tillbaka till 300-talet, då invånarna i den franska staden Tours skulle välja ny biskop.
De flesta stöttade den gode munken Martin. Martin, vars svenska form är Mårten, var dock inte intresserad av titeln.
Gömde sig bland gässen
Därför gömde han sig bland gässen för att slippa undan. Fåglarnas kackel avslöjade emellertid Martin, som hittades och tvingades bli biskop.
Sitt fromma sinne till trots ville Martin hämnas, vilket de högljudda gässen fick känna av. Han krävde att hans undersåtar varje år skulle slakta och äta minst en gås var.
Historiker påpekar att traditionen med mårtensafton överlevde för att många svenskar slaktade i november. Under denna period var det därför lättare att få tillgång till färskt kött.
Sedan reformationen år 1527 blev det mindre vanligt att fira helgon i Sverige, men en del katolska traditionerna har ändå bevarats.
Förutom Mårten firar vi det katolska skyddshelgonet Lucia, som fick sätta livet till för sin kristna tro, med luciatåg den 13 december.
Vem var sankt Martin av Tours?
Martin av Tours, som var biskop i romerska riket på 300-talet, kallas Mårten på svenska.
Han föddes år 316 i den romerska provinsen Pannonien, som låg ungefär där delar av Österrike, Ungern och en del länder på Balkanhalvön ligger i dag.
Han fick en hednisk uppfostran, men började redan i unga år visa intresse för kristendomen.
När han var 15 år rekryterades han mot sin vilja som soldat till den romerska armén. Han bad den romerske kejsaren Julianus avfällingen (331–363) om att få befrias från tjänstgöring i armén, eftersom han inte ansåg att arbetet som soldat överensstämde med hans tro.
Det fick romarna att anklaga honom för feghet. Den samtida författaren Sulpicius Severus skriver att Mårten som svar på det erbjöd sig att ställa sig i frontlinjen och skydda sig med korstecknet.
Innan han hann använda sig av denna drastiska metod hamnade han emellertid i fängelse, varifrån han en kort tid senare släpptes ut.
På 330-talet lämnade han den romerska armén och slog sig ner i Poitiers i Gallien.
År 360 grundade Mårten Galliens första kloster i Poitiers, på uppmaning av biskop Hilarius.
Mårten var omtyckt av invånarna i Tours, som ville se honom som sin biskop. Efter att ha utsatts för starka påtryckningar – och avslöjats av en skock kacklande gäss – utnämndes han till stadens biskop.
På Mårtens grav uppfördes en stor kyrka.
I Marmoutier, som ligger strax utanför Tours, grundade han ännu ett kloster, varefter han drog sig tillbaka.
Mårten dog i Candes år 397 och begravdes i Tours den 11 november.
Senare blev han helgonförklarad, och hans helgdag den 11 november firas fortfarande i stora delar av Europa.
I Sverige är det i stället tradition att fira mårtensafton, det vill säga den 10 november.
Mårtens eftermäle
I eftervärlden uppfattades Mårten som en givmild och hjälpsam man. Det framgår av det faktum att många skulpturer och målningar från medeltiden skildrar en särskild scen ur hans liv.
Mårten delar sin mantel med en tiggare.
Under Mårtens tid som soldat i den romerska armén såg han en tiggare. Medan alla de andra soldaterna struntade i tiggaren, som uppenbart behövde hjälp, gjorde Mårten något helt annat.
Trots att Mårten var en fattig soldat och inte hade många ägodelar stannade han till och skar sin mantel i två delar med sitt svärd och delade den med tiggaren.
Tre fakta om mårtensafton
Visste du att?
Martin Luther är uppkallad efter Martin av Tours
Martin Luther är uppkallad efter Martin av Tours. Den store reformatorn föddes den 10 november 1483 och döptes dagen efter, på Martin av Tours helgdag den 11 november.
I Danmark äts 600 000 ankor
Medan vi i Sverige äter gåsmiddag på mårtensafton är det anka som står på bordet i Danmark. I samband med mårtensafton säljs så många ankor att det motsvarar att vart fjärde danskt hushåll äter anka den 10 november.
Martin av Tours gjorde succé i Västeuropa
Den romerske författaren Sulpicius Severus (cirka 363–cirka 420), som var en nära vän till Martin av Tours, skrev en biografi om honom, Vita sancti Martini. Den sålde bra i flera århundraden i Västeuropa.
Så firas mårtensafton i andra länder
Medan vi i Sverige firar den ovillige munken med gåsamiddag, görs det på andra sätt i andra delar av världen:
- Holländska barn knackar dörr och får godis.
- Polackerna äter en särskild croissant.
- Slovakerna ger presenter till alla som heter Martin.
- Tyskarna går i tåg, tänder brasor och äter kringlor.
- Irerna slaktade en tupp och strök dess blod över huset.
- Sicilianarna äter aniskakor och dricker vin.
- Maltesiska barn får en påse med frukt och nötter.
- Portugiserna äter rostade kastanjer.
- Spanjorerna slaktar en gris till vintern.
- Kroaterna välsignar och dricker av årets vinskörd.