Förstamajdemostrationer har sin upprinnelse i USA
Den 1 maj 1886 gick USA:s arbetare i alla de stora städerna ut med krav på åtta timmars arbetsdag.
Flygblad uppmanade arbetarna att ”beväpna sig och dyka upp i stort antal”.
Det ledde till sammandrabbningar med polisen och tio demonstranter dödades.
Arbetarnas protester ökade sedan i styrka, och tre dagar senare dödades nio poliser och fyra civila i Chicago.
Under demonstrationerna exploderade en bomb bland poliserna. Totalt sju poliser miste livet under oroligheterna.
Polisen genomförde massarresteringar och efteråt utpekades sju män som anarkister och samhällsfiender.
De dömdes till döden genom hängning.
Porträtt av de sju män som dömdes till döden för sin medverkan i oroligheterna.
1 maj blev minnesdag för avrättade arbetare
Tre år senare, 1889, beslöt arbetarnas andra internationella kongress att offren skulle hedras i hela världen den 1 maj 1890.
Ända sedan dess har dagen varit en internationell manifestationsdag.
