Vad är kyndelsmässodagen?
Kyndelsmässodagen har sina rötter i både folkliga och kyrkliga traditioner, och festdagen kallas även för Jungfru Marias rening och Herrens frambärande.
Kristna har sedan 500-talet firat dagen till minne av hur Maria bar fram Jesus i templet på hans fyrtionde levnadsdag.
Inom Svenska kyrkan firas kyndelsmässodagen den söndag som infaller mellan den 2 och den 8 februari. Om fastlagssöndagen infaller då firas emellertid kyndelsmässodagen söndagen före fastlagssöndagen.
Jungfru Maria bär fram Jesus i templet 40 dagar efter födseln.
De folkliga traditioner som omgav dagen levde kvar långt in på 1800-talet.
I delar av Sverige kallades kyndelsmässodagen för ”lillejul”, och då åt man upp det som eventuellt var kvar av julmaten. Framför allt drack man upp det sista av julölet.
Namnet kyndelsmässodagen kommer av ordet ”kyndel”, som är ett gammalt svenskt ord som betyder ”bloss”. Det kan även härledas till latinets ”missa candelarum”, som betyder ”ljusmässa”.
När infaller kyndelsmässodagen?
Kyndelsmässodagen eller Jungru Marias rening infaller den 2 februari. Det är 40 dagar efter jul.
Det beror på att kvinnor betraktades som orena 40 dagar efter att de fött ett gossebarn (Tredje Mosebok, kap. 12). Om en kvinna i stället hade fött en flicka var hon utestängd från den kyrkliga gemenskapen i hela 80 dagar.
Den kristna bakgrunden till Jungfru Marias rening framgår av Lukasevangeliet, där man kan läsa att Jungfru Maria kliver in i templet 40 dagar efter förlossningen och visar upp sitt nyfödda barn.
”När tiden var inne för deras rening enligt Mose lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren.” Lukasevangeliet, kapitel 2, vers 22
Det tidigaste firandet av kyndelsmässodagen som historikerna känner till är från omkring år 385. På den tiden betraktades trettondagen som dagen för Jesu födelse, vilket innebar att Jungfru Marias rening firades 40 dagar efter det datumet.
Kyndelsmässodagen är också en markering av att halva vintern har gått. Denna dag inventerade bonden sitt förråd. Syftet var att bilda sig en uppfattning om maten skulle räcka resten av den kalla årstiden.
Traditioner på kyndelmässodagen
Kyndelsmässodagen firades med mat och dryck
På kvällen firades kyndelsmässodagen med ett gille.
Man firade att halva vintern hade gått och att våren var på väg. Fanns det någon julmat över åts den upp – väl att märka om förrådet tillät det.
Kyndelsmässodagen firades med ett gille.
I vårt grannland Danmark bestod festmåltiden ofta av fläsk, sylta, soppa och pannkakor, samt rikligt med brännvin och öl.
Pannkakorna smakade inte som de pannkakor vi är vana vid i dag. De var tjocka och skulle göras på kornmjöl. I regel åts de med saltat fläsk.
Kyndelsmässogillet omgavs av många myter. Man trodde till exempel att spannmålsskörden skulle bli bra om man åt pannkakorna. Hade man ont i ryggen kunde det hjälpa att äta fläsk.
Myterna gav ännu en anledning att frossa i mat.
Ett populärt väderskrock kring kyndelsmässodagen var att blidväder innebar att sensommaren skulle bli torr och därmed ge en god skörd.
Händelser var kopplade till det kommande årets väder
Det fanns mycket väderrelaterat skrock förknippat med kyndelsmässodagen, och ofta är talesätten kopplade till vårens ankomst. På kyndelmässodagen kunde särskilda väderfenomen avslöja hur vädret skulle bli resten av året. Bondepraktikan förutspådde att snö på kyndelsmäss bebådade en snar sommar.
- ”Töväder på kyndelsmässodagen är lika bra som 100 lass hö.”
- ”Snöar det på kyndelsmässodagen kommer våren tidigt.”
- ”Om lärkan hörs första gången på kyndelsmässodagen blir våren tidig.”
Kyndelsmässodagen är en ljusfest
Under medeltiden välsignades de ljus som skulle användas i kyrkan under året på kyndelsmässodagen.
I många kyrkor hålls det i dag gudstjänster med ljustema på kyndelsmässodagen.
Kyndelsmässa kommer av de latinska orden för "ljusmässa" (missa candelarum).
Inom katolska kyrkan har kyndelsmässodagen länge firats med ljusprocessioner.
Inspirerat diktare
Kyndelsmässodagen och det flitiga användandet av ljus som kommit att förknippas med firandet har även inspirerat diktare, tonsättare och författare.
Ofta kretsar texterna kring vinterns hårda, men även vackra väder.
”Jag hälsar dig, strålande Kyndelsmässa.” En rad i dikten ”Dryckesåret” av Erik Axel Karlfeldt, 1930
Diktaren Erik Axel Karlfeldt, som även var ledamot av Svenska Akademien, skrev 1930 i sin långa dikt ”Dryckesåret”:
Se midvinterns huldra, se ljusens prinsessa!
Jag hälsar dig, strålande Kyndelsmässa.
Slå ut dina dagar med gnistrande solar,
slå ut dina kvällar som stjärniga kjolar,
och avvärj den skadliga Vattuman,
som måttar ibland med sin svarta spann.
Du står på en kam mellan norr och söder.
I lammskinnskarpusen hur muntert du glöder!
Hur ljust du mulnar och höljer ibland
med vita stjärnor vårt sovande land!
Nu fara vi långt över bäriga isar,
nu låna vi eld vid varandras spisar.