Kineserna ansåg att de höga smällarna skulle skrämma bort onda andar och bringa lycka. Den nya uppfinningen användes därför huvudsakligen vid festliga tillfällen – bland annat det kinesiska nyåret.
Höga smällar var lyckobringande
Under medeltiden spred sig fyrverkerier till Mellanöstern och därifrån till Europa. Där uppskattades fyrverkerier av framför allt kungligheter och förekom flitigt vid kröningar, bröllop och parader.
Englands kung Henrik VII firade till exempel sitt bröllop år 1486 med fyrverkerier, och senare blev drottning Elisabet I så förtjust i fyrverkerier att hon instiftade en särskild tjänst för en ”eldmästare av England”.
De första fyrverkerierna levererade framför allt rök och smällar, och de färgsprakande skådespelen kom först på 1830-talet, då italienska fyrverkerimästare åstadkom färger genom att blanda olika metaller i krutet.
Därefter blev fyrverkerier ett fast inslag vid nyårsfester, då även européerna följde kinesernas exempel och hälsade de nya året med höga, lyckobringande smällar.