Romarnas middagar var sociala begivenheter som höll på i flera timmar. 

© Getty Images

Historiska måltider: Från orgier till fine dining

Romarna lade sig till bords i hämningslösa matorgier, medan 1700-talets kungliga åt från guldtallrikar, så att hovet kunde beundra deras raffinerade matvanor.

27 februari 2017

Romarriket: Måltiden demonstrerade överflöd och status

De rikaste romarna intog måltiderna liggande på divaner som ställdes upp i en hästskoform kring bordet. 

De tog mat från stora fat och lade på mindre tallrikar. Middagsgästerna åt maten an­tingen med fingrarna eller med en sked.

Måltiden var ett sätt att demonstrera rikedom och status, därför var rätterna överdådiga. 

För gästernas del handlade det om att äta så mycket som möjligt och det var också fint att dricka rikligt med vin som blandades med vatten innan det serverades.

Matsvinn var inget romarna tyckte om, utan gästerna fick ta med sig resterna hem. Ben och andra rester kastade man direkt på golvet.

Kvinnor åt under äldre tider för sig själva, men under åren före år noll blev det vanligare att kvinnor och män satt till bords och intog mål­tiderna tillsammans.

Fördel: Måltiderna var en grund för gemenskap Romarna såg allvarligt på gästabud där man fick möjlighet att tala om både familj och affärer.

Nackdel: Matsvinn och illa­mående hörde till Överätning var vanligt förekommande. Under större måltider kräktes gästerna ofta.

Romarna låg till bords. Vissa hus hade divaner av marmor eller sten som täcktes med kuddar inför den långa måltiden.

© Getty Images

Medeltiden: Bestick var en synd

Gaffeln betraktades under medeltiden som en syndig lyxvara. Kyrkans män såg användning av gafflar som ett uttryck för överdriven jordisk fåfänga och fördömde därför bruket. 

När en venetiansk prinsessa dog efter att ha ätit med gaffel på 1000-talet menade prästerna att det var Guds straff för ”överdriven förfining”.

Redskapet kom troligtvis till Europa från bysantinska riket och slog först igenom i Italien där det visade sig komma väl till pass när man åt spaghetti. Först på 1600-talet tog Europas överklass gaffeln till sig.

Gaffeln introducerades vid en kejserlig middag år 972.

© Shutterstock

1700-talet: Goda manér betydde allt

I 1700-talets Frankrike var mål­tiderna inte bara ett tillfälle att demonstrera sin rikedom på, utan också en chans att visa sina fina manér. 

Hovet bjöds in att se kungafamiljen äta och för att kunna beundra de raffinerade rätterna och fina guldtallrikarna. 

Adel och överklass efterliknade den överdådiga dukningen men endast de vuxna kunde glädjas åt det hela eftersom barnen åt ute i köket.

Kungen åt alltid omgiven av hovet.

© Scanpix

Kanske är du intresserad av...