Feiring av kinesisk nyttår

Det kinesiska nyåret är en maratonfest för miljarder

Nyårsfirandet är den viktigaste högtiden i Kina. Festligheterna pågår i femton dagar och är ett hyllande av familjen – både levande och döda – samt en hyllning av gamla traditioner.

Nyårsfirandet är den viktigaste högtiden i Kina. Festligheterna pågår i femton dagar och är ett hyllande av familjen – både levande och döda – samt en hyllning av gamla traditioner.

Shutterstock

När infaller det kinesiska nyåret?

Varje år mellan den 21 januari och den 20 februari inträffar världens största migration av människor.

Det sker i samband med firandet av det kinesiska nyåret, då flera hundra miljoner kineser färdas kors och tvärs genom Kina för att umgås med familjen.

Till skillnad från i västvärlden bränner kineserna inte allt krut på en kväll, när det nya året ska firas in. Det kinesiska nyåret sträcker sig nämligen över femton dagar.

Mån-solkalender styr det kinesiska nyåret

Datumet för det kinesiska nyåret fastställs utifrån den första årstiden i den kinesiska mån- och solkalendern, som inleds vid nymåne och avslutas vid nästa fullmåne. Därför varierar det från år till år när det kinesiska nyåret infaller.

Det kinesiska nyåret heter ”chunjie” på kinesiska, vilket betyder vårfestival. Till skillnad från i den gregorianska kalendern räknar man i den traditionella kinesiska mån- och solkalendern nämligen årets första dag som vårens ankomst.

Den kinesiska mån- och solkalendern delar in året i tolv årstider (solterminer) kallade Jie Qi, som i sin tur delas in i 24 årstider – en termin för var 15:e dag hela året. Den första terminen är början på våren, och det är då det kinesiska nyåret firas.

De 24 årstidene i den kinesiske kalenderen

De 24 årstidene i den kinesiske kalenderen viser til været eller avlinger og angir altså tidspunktet for de forskjellige aktivitetene i landbruket.

© kina-portal.dk & Shutterstock

När firandet av det kinesiska nyåret ägde rum första gången är ovisst, men traditionen anses gå minst 3 500 år tillbaka i tiden, till den tid då Kina lydde under Shangdynastin.

Det var dock först under Songdynastin (år 960–1279) flera tusen år senare som kineserna började använda fyrverkeri för att markera det kinesiska nyåret – en tradition som västvärlden har tagit till sig med hull och hår.

Vilka tolv djur är förknippade med det kinesiska nyåret?

Det kinesiska nyåret följer den kinesiska astrologin, som består av en tolvårig cykel med ett djur för varje kinesiskt år.

De tolv djuren i den kinesiska astrologin är:

  1. Råttan (shu)
  2. Oxen (niu)
  3. Tigern (hu)
  4. Haren (tu)
  5. Draken (lung)
  6. Ormen (shé)
  7. Hästen (ma)
  8. Geten (yang)
  9. Apan (hau)
  10. Tuppen (ji)
  11. Hunden (gau)
  12. Grisen (zhu)

Till skillnad från i den västerländska astrologin, där stjärntecken som skytten och vattumannen är förknippade med specifika perioder under årets 365 dagar, är kinesernas astrologi alltså baserad på det år som man fötts i.

Årsdjuren för med sig tur och framgång och berättar om medfödda egenskaper och kvaliteter. Är man till exempel född i hästens år är man självständig och viljestark, medan man är känslig, sentimental och konflikträdd, om man är född i harens år.

Dyr i kinesisk astrologi

Tradisjonell kinesisk astrologi er basert på en tolvårig syklus som er relatert til tolv stjernetegn. Hvert dyr symboliserer unike egenskaper og karaktertrekk som mot, raushet og lederevne.

© Jakub Hałun

Innan djurnamnen infördes räknade kinesiska astrologer åren enligt ”de tolv jordiska grenarna”, som använde abstrakta tal och begrepp för varje år under en tolvårsperiod.

De numrerade grenarna var dock svåra att relatera till, och snart ersattes varje år i den tolv år långa cykeln med ett djur. Det skedde ungefär samtidigt med införandet av buddhismen i Kina för cirka 1 000 år sedan.

Många kineser har sitt personliga årsdjur representerat i form av små figurer eller smycken, som framhäver de positiva egenskaper som förknippas med djuret.

Vilka egenskaper har de kinesiska årsdjuren?

De kinesiska årsdjuren kännetecknas av olika styrkor och svagheter. I den här listan kan du lära dig mer om dem.

  • 1. Råttan (shu). Råttan är charmig, listig och tursam. Rikedom kommer lätt till råttan, den är flexibel och är därför oerhört anpassningsbar. Föds man i råttans år är man väldigt målmedveten, men har även en tendens att vara överdrivet ambitiös och girig.
  • 2. Oxen (niu). Oxen har en lugn personlighet, men om den pressas tillräckligt hårt ger den utlopp för ett hetsigt temperament. Oxen beskrivs som samvetsgrann och lojal, oerhört stark och med en enorm arbetskapacitet.
  • 3. Tigern (hu). Tigern har starka ledaregenskaper och har därför goda möjligheter att lyckas i livet. Är man född i tigerns år är man uppfinningsrik och välkomnar nya utmaningar. Å andra sidan är tigern rastlös till naturen och kan lätt hetsa upp sig.
  • 4. Haren (tu). Är du känslig, sentimental och konflikträdd? Då är du sannolikt född i harens år. Haren beskrivs som en god vän, eftersom den är både omtänksam och uppmuntrande, men den har även en tendens att tänka för mycket och oroa sig i onödan.
  • 5. Draken (lung). Draken är det starkaste djuret i den kinesiska astrologin, och symboliserar därför mäktighet. Draken är väldigt stolt och vill klara sig på egen hand, vilket betyder att personer födda i drakens år kan ha svårt för att be andra om hjälp.
  • 6. Ormen (shé). Ormen har ett medfött sjätte sinne och en formidabel intuition. Den besitter även stor visdom. Personer födda i ormens år är ofta vetgiriga och intelligenta. Ormen representerar även pånyttfödelse och transformation.
  • 7. Hästen (ma). Hästen har en stark vilja och en energisk beslutsamhet, som gör att personer födda i detta år ofta är utpräglade individualister. Hästen symboliserar dessutom passion och begär och har därför en stor attraktionsförmåga på de övriga tecknen.
  • 8. Geten (yang). Geten har en blid natur, är omtänksam och väldigt diplomatiskt lagd. Geten är kreativ och kulturell, och personer födda i getens år anses vara vältaliga och fantasifulla, men också synnerligen uppmärksamhetskrävande.
  • 9. Apan (hau). Apan är rolig och livsglad och därför ofta väldigt populär. Det nionde årsdjuret framstår för sin omgivning som självsäker, men har även ett stort behov av personlig frihet för att känna sig bekväm.
  • 10. Tuppen (ji). Tuppen är en dagdrömmare med utvecklad social intelligens och stor insikt om både sig själv och andra. Personer födda i tuppens år beskrivs som särskilt välklädda och modemedvetna med utpräglad känsla för de små detaljerna. Tuppen älskar att vara i centrum och kan ibland framstå som melodramatisk.
  • 11. Hunden (gau). Hunden är ett ärligt och generöst väsen, som är trofast och modig och har ett starkt rättspatos. Baksidan av hundens positiva karaktär att den har en tendens att oroa sig, vilket kan leda till en pessimistisk syn på livet.
  • 12. Grisen (zhu). Grisen sliter alltid hårt för att göra alla glada och skapa en god stämning. Den hör till de varmaste och anständigaste djuren i den kinesiska astrologin. Grisen är perfektionist och strävar efter att visa prov på god smak, vilket kan få den att verka snobbig.

Vilka traditioner hör till det kinesiska nyåret?

Det kinesiska nyåret är förknippat med många berättelser och starka traditioner.

Enligt en gammal legend existerade det en gång i tiden ett odjur vid namn Nian (”Nyehn”), som ljudlöst kunde tränga in i människors hus och attackera invånarna.

Nian visade sig dock vara rädd för höga ljud och färgen röd, så kineserna skrämde bort odjuret med hjälp av fyrverkerier och röda dekorationer inomhus.

Sedvänjan ledde till det första firandet av det kinesiska nyåret, och besöker man Kina under det kinesiska nyåret får man uppleva fyrverkerier på himlen samt röda kläder och röda dekorationer överallt.

Røde lanterner

Millioner av røde lykter pryder gatene i Kina under det kinesiske nyttåret.

© Dileep Kaluaratchie

Den röda färgen symboliserar lycka och framgång och går igen överallt i det kinesiska nyåret.

Barnen får röda kuvert med pengar av föräldrar och far- och morföräldrar, och de flesta kineser får sin årliga bonus, förseglad i ett rött kuvert.

Lanternor markerar slutet

Det kinesiska nyåret är också det tillfälle då man visar respekt för de döda familjemedlemmar som har lagt grunden till familjens lycka och framgång.

När kineserna samlas med sina familjer arrangerar de en festbankett – en ”weilu” – då de dödas andar bjuds in att sitta med vid bordet.

Under middagen önskar man varandra – både levande och döda – ett gott nytt år.

Den femtonde och sista dagen under det kinesiska nyåret lyser flera miljoner röda lanternor upp gatorna i hela Kina. Den så kallade lanternfesten markerar avslutningen på det kinesiska nyårsfirandet.