Vad är arbetarnas internationella kampdag?
Varje år den 1 maj intar miljontals arbetare gatorna i storstäder runtom i världen under röda fanor, medan ljudet av politiska stridsrop, brandtal och socialistiska arbetarsånger som Internationalen fyller luften.
Under de över 100 år som arbetarnas internationella kampdag firats har proletärer från Stockholm till Sevilla demonstrerat för lika löner, kortare arbetsdagar och tryggare arbetsförhållanden.
I många fall har arbetarna gått segrande ur kampen.
Arbetarnas internationella kampdag har firats i många årtionden. Detta är en bild från en parad i Moskva år 1960.
År 1919 genomfördes till exempel kravet på åtta timmars arbetsdag i Sverige efter årtionden av påtryckningar från arbetarklassen.
Kravet på en lag om åtta timmars arbetsdag var faktiskt det som högtidsdagen ursprungligen byggde på. ”Åtta timmar arbete, åtta timmar fritid och åtta timmar vila”, löd mantrat.
I dag har arbetarna i Sverige bättre arbetsvillkor än någonsin förr.
Därför är arbetarnas internationella kampdag i dag i lika hög grad en festdag, där allsången går hand i hand med socialistiska slagord och reformer.
När hölls arbetarnas internationella kampdag för första gången?
Arbetarnas internationella kampdag instiftades på den marxistiska internationella socialistiska kongressen i Paris den 1 maj 1889, hundra år efter franska revolutionen.
Hundratals socialister från sammanlagt 24 länder, däribland Sverige, Norge, Finland och Danmark, deltog i kongressen.
Tillsammans beslöt de att göra den 1 maj till en politisk högtidsdag för arbetare runtom i världen, under namnet arbetarnas internationella kampdag.
I slutet av 1800-talet utgjorde arbetarna en stor underklass i samhället. De arbetade uppemot 15 timmar om dagen, men fick dåligt betalt och levde därför ofta eländiga liv i fuktiga lägenheter.
Tiden var mogen för att utjämna skillnaderna mellan överklassen och arbetarklassen. Redan året efter kongressen 1889 intog miljontals arbetare gatorna den 1 maj med baner, brandtal och en brinnande önskan om ett bättre liv.
Som den tyske socialisten och teoretikern Friedrich Engels beskrev det i fjärde upplagan av Kommunistiska manifestet den 1 maj 1890: ”I dag är proletärerna i alla länder förenade. Tänk om Karl Marx fått leva till att se detta!”
Varför firas arbetarnas internationella kampdag den 1 maj?
Kampen för att frigöra arbetarna genom protester och demonstrationer den 1 maj började flera årtionden innan arbetarnas internationella kampdag officiellt instiftades år 1889.
Tanken bakom en proletärernas helgdag som medel för att uppnå åtta timmars arbetsdag uppstod i Australien år 1856.
Där beslutade engelska arbetare som flyttat dit att vara lediga den 1 maj. Dagen skulle ägnas åt möten och festligheter i syfte att åstadkomma arbetstidsförkortning.
År 1886 gjorde 200 000 amerikanska arbetare likadant och demonstrerade för åtta timmars arbetsdag i några av USA:s största städer.
I Chicago utvecklades första maj-demonstrationen till våldsamma strider mellan polisen och arbetarna. Under de efterföljande dagarna spreds en generalstrejk, som polisen slog ner med stor kraft.
Den 4 maj samlades över 3 000 arbetare på Haymarket Square. Omkring klockan tio på kvällen marscherade 180 poliser in i folkmassan för att bryta upp demonstrationen.
Några minuter senare briserade en bomb i närheten av poliserna. Sextiosju poliser skadades i explosionen och sju dog.
Polisen sköt sedan in i folkmassan och dödade uppemot sex demonstranter. Hundratals arbetare skadades av polisens kulor och hårdhänta behandling.
År 1886 utvecklades en generalstrejk till ett blodbad mellan polis och demonstranter i Chicago i USA. Tretton personer dog i samband med oroligheterna.
Trots bristfälliga bevis dömdes åtta anarkister inom arbetarrörelsen för att ha legat bakom bombdådet.
Fyra av de dömda avrättades året efter och en av dem begick självmord i fängelset. Senare visade det sig att alla de åtta anarkisterna var oskyldiga.
Fyra oskyldiga personer hann bli hängda för bombdådet i Chicago.
Historien om de orättfärdiga avrättningarna och fängslandena av de amerikanska arbetarna spred sig snabbt till arbetarorganisationer runtom i världen.
På den socialistiska konferensen i Paris år 1889 valdes datumet den 1 maj som arbetarnas internationella kampdag, då minnet av de oskyldigt dömda arbetarna skulle högtidlighållas.
Hur ser traditionerna på arbetarnas internationella kampdag ut?
Tal är en fast beståndsdel av arbetarnas internationella kampdag. Runtom i Skandinavien håller fackföreningsfolk och vänsterinriktade politiker brandtal för arbetare som sluter upp.
I Finland inleds firandet redan kvällen innan, den 30 april. På själva dagen intar finländarna vanligen en särskild sillunch, silliaamiainen, innan de vallfärdar ut på gatorna iklädda studentmössor, färgrika utstyrslar och lustiga masker.
Masker av ett annat slag kom att prägla arbetarnas internationella kampdag åren 2020 och 2021, då stora delar av planeten införde munskyddskrav på grund av den rådande coronapandemin.
Det tystade emellertid inte demonstranterna.
År 2020, några månader in i pandemin, gav sig tusentals arbetare ut på gatorna runtom i världen. Det krävs uppenbarligen mer än en global pandemi för att sätta stopp för arbetarnas kamplust.